Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Frithief Holmgren.
Denna åsigt om lymphans infiltration af arterernas bindväfshinna
står icke ensam. Man har länge känt det förhållandet, att hos fiskar
och amphibier lymphkärlen i form af skidor omgifva blodkärlen, som
dervid ligga fullständigt inom de förras lumen. Till lymphkärlets vägg
är härvid synbarligen blodkärlens adventitia använd. Om lymphkärlet
dervid har en större vidd, så gå ofta från dess väggar bindväfsbalkar
öfver till blodkärlet och man får deraf bilden af ett lymphelementer
inneslutande nätverk. Ej blott hos de lägre vertebrata påträffas dy-
lika anordningar. Leydig!) har vid preparationer af aorta thoracica
hos en oxe funnit dess adventitia bilda inåt kärlet ett sådant vidma-
skigt bindväfsnät, i hvars maskor lymphcoagula anträffades. Han an-
ser såsom i hög grad sannolikt att adventitia dervid spelade rolen af
ett omspinnande lymph-rum. Om detta icke är fullt bevisande, så är
det likväl ett argument mer för en uppfattning, för hvilken flera skäl
tala. Bräöckes iakttagelser af chyluskärlen i tarmarne hos kaninen
lemna härtill ytterligare bidrag 2). Denna uppfattning harmonierar också
fullkomligt med Virchows, Leydigs, Billroths åsigt om lymph-
kärlens ursprung och bildning. Sålunda åtminstone i viss mon berätti-
gad, dels genom stödet af direct iakttagelse, dels genom analogier, hem-
tade från de lägre djurclasserna, är denna åsigt i hög grad egnad att
underlätta förklaringen af de blodbildande körtlarnes structurförhållan-
den. Billroths förklaring öfverensstämmer också med det verkliga,
äfven af Kölliker omnämnda, förhållandet att alveolerna blifva allt
mindre, ju mer man närmar sig märgsubstansen, och öfvergå i denna
riktning ifrån mer begränsade lacuner till ett likformigt nät. Dessutom
förklarar denna uppfattning bättre den iakttagelsen, att vid chylusre-
sorptionen de yttre alveolerne kunna behålla sin gråaktiga färg, under
det att de närmare körtelns centrum belägna synas mjölkhvita af chylus.
Huru än med dessa speciella anordningar må förhålla sig, så förena
sig emellertid de flestas åsigter i den punkten att lymphkörteln egent-
ligen består i ett af gröfre och finare, med blodkärl rikligen försedda
bindväfselementer bildadt nät, i hvars maskor — sinsemellan commu-
nicerande och bildande en labyrinth af mer eller mindre begränsade
hålor utan något beklädande epithelium — lympheellerna ligga inne-
slutna och småningom bortspolas af den genom apparaten löpande lymph-
strömmen. Enligt denna uppfattning är lymphkörteln sålunda ej att
betrakta såsom ett blott plexus eller ett blott convolut af varicösa
!) Anf. st. s. 420.
2) Jfr Donders Physiologie des Menschen. Uebers. von Theile. Bd. I
s. 322. s. 420.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
