Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Frithiof Holmgren.
dessa antaganden vara sinsemellan motsägande. Men denna motsägelse
är i sjelfva verket blott skenbar. Uppfatta vi den i många afseenden
stora öfverensstämmelse, som eger rum mellan utvecklingen inom de
högre djurens embryolif och hela djurseriens utveckling. så blifver för-
klaringen icke så svår och motsägelsen försvinner af sig sjelf. Vi finna
då nämligen, att blodcellen inom däggdjurens embryo genomlöper vissa
utvecklingsstadier, så att den under en viss period uppträder såsom en
jämförelsevis större, kärnhaltig cell med färgadt innehåll och färglös
kärna, hvilken under en sednare och högre utvecklingsperiod uttränges
af den mindre, runda, kärnlösa cellen med homogent innehåll, som se-
dermera antager den charakteristiska skapnaden och förblifver den hög-
sta och normala formen. Hos de lägre classerna af vertebrerade djor
stannar den röda cellen enligt regel på den större, kärnhaltiga cellens
utvecklingsstadium och antager dervid sin charakteristiska gestalt. En-
dast jämförelsevis få celler nå hos dessa djur den högsta utvecklingen
till den mindre, runda, kärnlösa formen. Hos de evertebrerade djuren
stannar blodcellens utveckling enligt regel på den hvita cellens stadium.
Sadan blifver förklaringen af blodcellens utvecklingsserie, ifall man fast-
håller det ofvannämnda antagandet. Denna innehåller intet, som stri-
der mot cell-lärans eller utvecklingshistoriens allmänna grundsatser, ana-
logierna mellan de uppgifna utvecklingsformerna äro, såsom 0ss synes,
fullständiga och förklaringen fullkomligt physiologisk.
Af det föregående synes emellertid att vi med Lehmann och
Funke antaga den här ifrågavarande cellformen hos däggdjuren vara
en ung, ännu ej fullbildad, röd blodeell, hvars uppträdande i lefverns
och mjeltens afförande vener talar för den åsigten, att den hvita cel-
lens metamorphos till röd försiggår i dessa organer.
Atskilliga andra förhållanden tala äfven för samma åsigt. Mjelten
är, såsom vi sett, ett organ, der en ständig nybildning af celler försig-
går. Tillfölje af dess bygnad och deraf följande vidgning af circula-
tionsområdet, måste inom densamma ett jämförelsevis långsamt blod-
omlopp ega rum, hvarunder synnerligen de hvita cellerna med sin be-
nägenhet att häfta vid kärlens väggar måste jämförelsevis länge uppe-
hålla sig på vägen. Denna omständighet bevisar visserligen, i afseende
på den hvita cellens metamorphos, i och för sig ingenting; men då i
allmänhet inom naturen hvarje sådan utveckling mäktigt befordras af
en relativ stillhet och hvila, så torde äfven det trögare omloppet inom
mjelten under föröfrigt gynnsamma omständigheter ej vara utan sin be-
tydelse för blodcellens utveckling, ehuru dess metamorphos till röd öf-
verhufvud måste tänkas försiggå temligen hastigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
