Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 R F. Fristedt
tisk Botanik tagite likbetydande med vår ”Pharmaceutisk Botanik”
och den längre ned (se följ. kap.) så kallade ”Botanisk Pharmako-
gnosi” tillsammantagna !) o. s. v. — Omvändt nyttjas äfven ordet
Pharmakognosi såsom synonymt med uttrycket Pharmaceutiek Natu-
ralhistoria i dess nu nämnda, vidsträcktare betydelse. ?)
Anm. Den Pharmaceotiska Naturalhistorien bär sitt namn till
skilnad från den Medicinska Neturalhistorien, hvilken har ett be-
tydligt större omfång, i det att den afhandlar alla de djar, växter
och mineralier, som för både Pharmakologen, Disetetikern, Toxiko-
logen och Pathologen, — för alla slag af Medicinska forskare äro af
nöden att känna. ?) .
B. Pharmacien ti vidsträckt bemärkelse afbandlar läkemed-
len i och för sig betraktade med afseende på deras egenskaper i ofull-
ständigt och fullständigt beredd form, — deras vinnande ur naturen
eller framställande, deras vidare beredning och bevarande. — De tre
vetenskaper, hvilka densamma omfattar, äro:
a. Pharmakognosien afhandlar egenskaper, vinnande och beva-
rande af de ofullständigt beredda läkemedel, hvilka äro omedelbart
och på öfrervägande mekanisk väg ur växt- och djurriket hemtade
kroppar (de odelade naturföremålen sjelfva eller deras organer eller
produkter) och hvilkas chemiska beståndsdelar nästan: alltid äro flera,
förekommande jemte hvarandra i ojemna proportioner.
Syn. Benämningen Pharmakognosi är, så vidt vi känna, ’") ej
använd förr än 1827 af Göbel. 3) Dess äldre namn är Pharmacev-
tische Waarenkunde 4) och Histoire des drogues simples. ’) — Be-
tydelsen af ordet Pharmakognosi har äfven blifvit inskränkt till dro-
guernas yttre beskaffenhet och igenkännande. ”)
!) Se. O. Berg, Handb. der Pharmaceutishen Botanik. Berlin 1855.
2) 88 Fr. Göbel, Die Grundlehren der Pharmacie. Erlangen 1843.
3) Jfr V. F. Kosteletsky, Allgemeine medicinisch-pharmaceutische Flora.
Prag 1831—36, det fullständigaste arbete i Medicinsk Botanik; dock sak-
nas Epiphyter och Entophyter, hvilka höra till de nyaste upptäckterna.
4) I så fall torde benämningen vppkommit på förslag af Sprengel, Som
dock åsyftade dess användande i annan betydelse: — ”possemus pharma-
cognosin vocare doctrinam de remediorum historia nataralE et qualitatibus sub
sensus cadentibus’: C. Sprengel, Imstitutiones medicm: Pharmacologia, Vol
I Mediol. 1817, sid. 6. a
3) Fr. Göbel, Pharmaceutische Waarenkunde. Eisenach 1827, pag. V.
6) Ss. J. B. Trommsdorff, Pharm. Waarenk. 1806.
?) Ss. (Pomet, anf st.) Guibourt, Hist. d. drogues simples. Paris Ed. I—IV.
9) J. H. Forskel, Lärebok i Pharmacien. Nerrköp. 1836.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
