Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Absolutas begrepp. 9
endast utgör slutpunkten och den yttersta conseqvensen, — kunna vi
ansluta oss till den Herbartska speculationen. Huru stora ock de
brister må vara, som i öfrigt vidlåda denna speculation, så bestå de
dock så litet i ett felande medvetande vare sig om hvari ifrågavarande
problem rätteligen bestär, eller om de allmänna vilkoren för dess lös-
ning, att tvärtom i den Herbartska philosophien metaphysikens be-
grepp, första gången efter Kant, kan sägas ånyo vara utsagdt och
i hela sin skärpa fixeradt.
De regulativer, Herbart (Metaphys. II, 81 ff.) i förevarande af-
seende, — i afseende på bestämmande af det varandes begrepp samt
dermed ock af rigtningspunkten och problemet för den vetenskap,
som i detta eger sitt object, -— uppställt, innehållas i följande trenne
satser: det varandes qvalitet är rent positiv eller affirmativ, utan in-
blandning af negationer; den är rent enkel; samt: alla slags qvanti-
tativa bestämningar äro för densamma inadeqvata. För att uppvisa
dessa satsers giltighet i nyssnämnda användning behöfva vi ej mer
än att något närmare undersöka den betydelse, hvardera bland dem
eger för begreppet af vara eller verklighet samt dermed ock med
hänseende till metaphysiken. Med denna betydelse och såsom en
omedelbar följd deraf är nemligen giltigheten af de ifrågavarande
satserna i deras nyssnämnda användning gifven och låter sig likaväl
directe uppvisa ur det föruträmnda begreppet af vara, som in-
directe ur sjelfva den ofvanföre antydda första anledningen till ut-
veckling af den nyssanförda veteuskapen om detta: hvarje inskränk-
ning i afseende på nägonting af någondera bland de meranämnda
satsernas giltighet blir, ä ena sidan, i och med detsamma en in-
skränkning d. ä. en partiell eller total negation af verklighet hos
samma ting, å den andra ett dess likställande i afseende på arten
af vara med det omedelbart gifna d. ä. en affirmation hos detsamma
af just den bestämdhet vid det omedelbart gifna, hvilken aldraförst
föranledde philosopherande. Utgå vi först från den sednast anförda
synpunkten, så består den nyssnämnda bestämdheten vid det omedel-
bart gifna, såsom bekant, i relativiteten af dess vara; denna relativi-
tet åter framkallar philosopherande af det skäl, att "relativt vara"
i och för sig taget innebär en uppenbar contradictio in adjecto, af det
skäl, alltså, att hos hvarje ting, hvars beskaffenhet angifves genom
affirmation derom af relativitet, dess vara och hvad det är, eller dess
verklighet och hvad som fyller och utgör denna verklighet, stå i mot-
sägelse mot hvarandra, såvida det relativa är, är vara derom jakadt;
såvida det är relativt eller är hvad det är i förhållande, är dess
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
