- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
34

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

u Sigurd Ribbing.

tryckt, förutsättningen af giltigheten vid ett omedelbart slutande från
hvad som i ena fallet gäller, till att alldeles detsamma samt i
samma hänseende och mening ock i det andra skall ega sin giltighet.
Kasta vi en blick tillbaka på det ofvan till sina grunddrag fram-
stälda resonnemeot, genom hvilket begreppsidealismen, på sätt som
nyss ofvan blifvit angifvet, bestämt det Absoluta; sa utgjordes dess
otgångspunkt dervid af den, denna ståndpunkt constituerande och till
sin giltighet tillräckligt belysta, sats, att vara är begrepp och sjelf-
ständigt begrepp vara; den ledande taoken vid dess fortgång vanns
medelst det ur nyssnämnda fundamentum demonstrationis hemtade
slut, att alltsa plus af begrepp eller begreppsinneball är plas af
vara, och tvärtom; conclusionen, slutligen, bestod i att begreppet om
det absoluta vore det begrepp eller begreppet af det, som om sig
egde jakade eller sasom positiva bestämningar i sig innefattade alla
andra. Lika ovedersägligen rigtigt som nu detta r:sonnement tvifvels-
otan och enligt hvad redan ofvanföre visat sig maste erkännas vara,
så till sin form som med afseende på det innehåll eller object,
som till sin betydelse och väsendtliga cbarakter derigenom för med-
vetandet fixeras; lika klart visar det likväl i och med detsamma sjelft ,
att det (absoluta), hvarom ifragavarande högsta begrepp är begrepp
och om hvilket de med detsamma gifna ontologiska bestämningarne
skola ega apodictisk giltighet, icke är detta begrepp sjelft eller be-
greppet sasom sådant. Sannot är visserligen och redan förut erinradt,
att begreppet sasom sådant ej constitueras derigenom, att det vore
abstract. Men lika noggrannt är dock, a andra sidan, att märka,
att graden af dess fullkomlighet eller verklighet ej heller betingas ge-
nom graden af dess concretion. Tvärtom förhaller sig begreppet sa-
som begrepp till badadera slagen af dessa charakterer fullkomligen
likgiltigt, eller med andra ord är likaväl verkligt och sasom begrepp
d. v. s. logiskt bestämdt genom negativa som genom positiva deter:ni-
nationer. Da salunda det begrepp, som skall utgöra det högsta, väl ur
metaphysiska grunder eller savida det skall innebära och sammanfalla
med det absolute varande kan bevisas ned nödvändighet vara det absolat
positiva eller positivt bestämda, men deremot icke sasom begrepp vin-
Der någon högre grad af vara och realitet än de öfriga genom nyss-
nämnda sätt af bestämdhet — hvadan ock, såsom bekant, denna ej
heller i logisk betydelse af "ett högre” eller "det högsta” begreppet
dermed är förenad; — sa är det klart, att de bestämningar, som med
afseende på detta högsta och absoluta begrepp —- eller det absolutz,
fattadt såsom absolut begrepp — kunna uppvisas och såsom nöd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free