Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Sigurd Ribbing.
dande d. v. s. denna användnings betydelse, i och för bestämmandet
och utsägandet af beskaffenheten hos det varande, om hvilket den
sker; sa kan denna innebära och hafva sin anledning i, att det ne-
gativt bestämda till sjelfva sitt vara eller äfven med de positiva be-
stämningar, som tillkomma det, är ett relative abstract, men sanma
användning kan ocksa utgöra och beteckoa en fortgang i tänkandet
fran de positiva bestämningar, som såsom sadana äro om det be-
stämda fattade, eller ett vidare slutande fran dessa till andra och fera,
om hvilka sa mycket vore gifvet och ur de förra bevisligt, att si-
dana med nödvändighet finnas, ehura de af nagot skäl, t ex. oför-
maga hos den slutande af deras uppfattning in concreto och absolute,
endast in abstracto och relative i det bestämda sättas och angifvas.
I förra fallet är naturligen det bestämda sjelft, i och med de nega-
tiva bestämningarne eller såsom ett mer eller mindre abstract , äfven
till sitt vara satt sasom ett relativt, hvadan ock negativa bestäm-
ningar i denna betydelse andast inom sphreren af relativ verklighet
och dess uppfattning ega användning och tillämpning. Är åter frå-
gan om ett absolute varande och låter sig ur dettas positiva bestäm-
ning af att utgöra ett sadant visa, att det ej i nagot afseende kan
vara obestämdt, sa är, af det nyss förut sagda, klart, att negativa
bestämningar endast i den sednare af de tvenne ofvan nämnda be-
märkelserna dero:’» kunna användas, men ock visadt, att desamma,
salunda om det använda, sa litet sta i motsägelse mot dess charakter
af absolute verkligt, att de tvärtom, ehuru pa ett erkändt och med-
vetet abstract och relativt sätt i uttrycket, sätta och enoncera hvarje
väsen sasom för sig varande.
Det är lätt att finna, att pa de väsenden, som inga sasom or-
ganiska momenter i det Absoluta, det sist sagda eger sin tillämp-
ning. Fattade fran nyssnämnde synpunkt eller i och med denna de-
ras första ontologiska bestämdhet, d. ä. såsom organiska momenter
i det Absoluta, samt, da, savida detta är det absoluta förnuftet,
såsom, hvartdera, väsendtligen förnimmande, är det lika klart, att
hvartdera, d. v. 8. hvarje väsen, at hvars vara bestämningen af
absolut tillkommer, salunda framstår sasom för sig verkligt och be-
stämbart, utan att i begreppet derom ingå vare sig relativa eller
negativa bestämningar, som att, i och med utvecklingen af denna
positiva bestämdhet, dess eget vara fullständigt och in concreto vore
angifvet, eller: dermed vore angifvet allt hvad hvartdera väsendet
sasom ett sadant är. Af detta hvarje väsendes positiva och fullt
concreta eller individuella vara utgöra nu de negativa bestämningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
