Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af de inom Skandifivith antfäffade Hvalartade Däggdjur. 9
de Ö:te och 7:de paren äro med sin sterrnaldel fästade i en brosk-
artad förlängning af sternum. Detta ben består af 4 stycken, af
hvilka det främsta framtill har en mer eller mindre djup bugt.
Å universitetets i Lund zoologiska museum förvaras en under-
käk af ett individ, som hade fastnht på en sandbank nära Skanör). ”
Dess längd är 153/;". ”. Tandradens längd 73/,”. Tänderna &o 26
å ena sidan och 27 å den andra, och äro afnötta vid spetsen.
I Bergens museum förvaras ett cranium at ett der i träkten
fångadt exemplar. Ehuru temligen stort, har det dock endast 24
tänder å hvardera sidan i öfre och undre käken. Våra skandinavi-
ska museer innehålla således endast lemningar af 2:ne inom Skandi-
navien (Sverige och Norrige) erhållna exemplar, ett från Sverige och
ett från Norrige. Den tillhör Nordsjön, och har äfven anträffats vid
Englands och Juthndås kuster.
3. D. ACUTUS, J. Gray. — Hvitekjäving 3).
Det triangulära fältet framom näsborrarne endast baktill
något litet wpphöjdt och med plan yta, och framtill concavt.
Tänderna å hvardera sidan i öfre och undre käken 30—40.
Delphinus acutus, J. Grar: Specil. Zool. 1, 2. — (Enligt Gråy
i Zool. o. Erebus a. Terror). — 1829—30.
D. Eschrichtti, H. Scmrecer: Abhandlungen aus dem Gebiete
der Zoologie u. Vergleichende Anatomie, pag.
23, tab. I & I, fig. 4, tab. IV, fig. 5. —
1841.
D. leucopleurus, H. Rascr: Delphinus leucopleurus. Nova spe-
cies descripta, cum tabulis HI. — Christianiee
1843.
S. Nirsson: I. c. p. 598.
"Ann Scklegel har å anförda stället, troligen genom ett tryck-
fel, uppgifvit 32 lambosacralvertebror. Detta har han sedan i bref
till Eschricht rättat till 23, hvarigenom svårigheterna för identifie-
ringen upphört. (Eschricht muatligen.).
Läogden af hanarne, enligt Rasch, något mera än 41/4 alnar,
och af honorna 4 d:o. Den är af en temligen långsträckt form, med
starkt tillspetsad, ehuru kort, nos, som baktill begränsas af en tyd-
vid Naturforskaremötet i Köpenhamn 1847 (Forhandl. pag. 611) uppgifvas
dock 92 vertebror.
!) Se Skand. Fauna, Däggdjuren, pag. 602.
2) Detta namn är en försvenskning af dess norska namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
