Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 W. Lilljeborg.
lika breda, som de vid yttre sidan af dem varande öfverkäkbenen.
Då den långa tanden, såsom vanligt, sitter i den venstra delen af
öfverkäken, äro mellankäkbenen och näsborrarne bakåt något riktade
åt venster. Det högra mellankäkbenet sträcker sig något längre till-
baka än det venstra, och intetdera af dem berör näsbenen. Craniet
å ett fullvuxet individ har ungefär 2’ längd och 16” bredd (S. Nils-
son). Den i den venstra delen af öfverkäken sittande långa och
spetsiga tanden är venstervriden, eller å ytan försedd med åt ven-
ster löpande spiraiformiga ryggar och ojemnheter. Då den sitter i
den högra delen af öfverkäken, har den de spiralformiga ryggarse
vridna åt höger (se figuren hos Blasius: Naturgeschichte d. Säogeth.
Deutschl. p. 525). Den är inuti ihålig till nära spetsen, och har
uti denna ihålighet en persistent pulpa. Dess alveolus, som är om-
kring 14” lång, sträcker sig något bakom sidvafsatsen af öfverkäk-
benet, eller ungefär till orbita. Vid 9 eller 10 fots längd är dess basal-
diameter omkring 4” (Owen). Å ett skelett i Lunds zool. museum af
14!/;’ längd var tanden från basen nära 6’ lång. Detta skelett hade
12 ryggvertebror, 9 lumbosacralvertebror, och 25 svansvertebror, af
hvilka 16 baro processus spinosi inferiores, således med tillägg af 7
balsvertebror, inalles 53 vertebror 2). Af de 12 paren refben voro
6 par costa vere, och 7:de paret voro fästade i brosket intill än-
dan af 6:te parets sternaldel.
Liksom Hvitfisken är Narhvalen egentligen ingen tillhörighet för
den skandinaviska faunan. Den tillhör det nordligaste polarbafvet
eller polarisens område, och visar sig endast under vintern vid Grön-
lands kuster, men äfven då icke söder om 65:te graden n. br. (Rink.
Grönl.). Enligt Martens skall den stundom visa sig vid Spitsbergen,
men synes dock der ingalunda vara allmän, emedan Martens under
sin resa icke sjelf fick se den der. Eaoligt Pallas skall den före-
komma vid Nowaja Zemlia och i hafvet norr om Sibirien. Enligt
S. Nilsson (1. ce pag. 621) har endast en gång ett individ fån-
gats vid nordvestra kusten af Norrige, i Bindalsfjorden vid Hel-
geland. Sällan förirrar den sig så långt ned från sitt nordliga hem.
1736 erhöllos 2:ne individer vid mnordvestra kusterna af Tyskland
(J. A. Wagner), och tre eller fyra gånger har den blifvit iakttagen
vid Englands kuster 2). Den förekommer i allmänhet icke utom po-
!) Schlegel (1. ce. pag. 35) bar räknat 26 svansvertebror, och Giebel (Die
Säuvgethiere, p. 113) endast 24 dito. Å ett skelett i Bergens museum räk-
nade jag 26 svansvertebror.
2) Lord Clermont: A Guide to the Quadrupeds a Reptiles of Europe,
Pp 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
