Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 RB. Fristedt och R. Fries.
blifvit såsom en utmärkt, af många utländska växtkännare sedermera
godkänd art beskrifven och benämnd RK. thyrsoides.
Orsaken, hvarför dessa arter så länge blifvit misskända, torde
hufvudsakligen böra sökas deri, att flera inom denna grupp vigtiga
charakterer blifvit lemnade ur sigte. Bland dessa måste i första rum-
met framhållas de trån frukten hemtade, hvilka ej allenast här utan
äfven inom sect. Lapathum visat sig vara särdeles beständiga !). Dessa
fruktens kännetecken hafva afseende så väl på form som färg och rela-
tiv storlek och variera icke, så vidt vi erfarit, efter större eller mindre
grad af fullmognad. Dernäst förtjenar att uppmärksammas det hos
denna grupp egendomligt bildade, fjällformiga, tillbakaböjda grynet på
de inre kalkbladen, hvilket, hos KR. scutatus och R. Acetosella alldeles
frånvarande, hos de öfriga uppträder olika utveckladt på olika arter.
Vidare bladen, så väl med afseende på deras olika storlek och form
på olika delar af stjelken som ock bildningen af deras bas, en charak-
ter, som, försigtigt använd, är af rätt stort värde; hit hör äfven, så-
som hufvudsakligen af bladen beroende, örtens färg. Öfverflödigt torde
vara att nämna, det den redan förut af svenska florister anförda egen-
domligheten i blomställningen hos KR. thyrsoides är ett både konstant
och lätt i ögonen fallande kännemärke, äfvensom att här, liksom hos
Lapatha, de inre kalkbladens form ej bör förbises. Om beskaffenheten
af de från stipler och rot hemtade kännetecknen hafva vi dels ej
sjelfva varit i tillfälle att vinna någon verklig kännedom och öfverty-
gelse, dels äro uppgifterna hos olika författare ej fullt öfverensstäm-
mande; men att det otvifvelaktigt vore af stor vigt att på lefvande
1!) Så kunna vi bland Nemolapatha urskilja trenne (äfven till habitus från
hvarandra afvikande) grupper, hvilka hvardera erbjuda sina egendomliga
frukt-kännetecken, näml. 1) Stirps R. obtusifolä (innefattande R. acutus L.,
BR. divaricatus Fr. och R. obtnsifolius IL.) med relative stora, tjocka, pgrå-
aktigt smutsbruna (griseo-fusei); 2) St. R. sangwine (R. conglomeratus Murr.
och R. songuineus LL.) med små, tjocka, mörkbruna (spadiceo-castanei) —
och 3) St. R. maritimi (R. palustris Sm, R. maritimus L.) med små, smala
(mera långsträckta), rödbrunt-gula (testaceo-fulvi) frukter. — Likaså kan med
fruktens tillhjelp den oftast betviflade men äfven genom andra charakterer
igenkänneliga R. propinquus J, Aresch, ganska tydligt urskiljas bland sina
närmaste slågtingar, IR. ecrispus L. och R, domestieus Hn, i det den först-
nämnde har dubbelt större, med inbugtade ytor försedda frukter, de två
sednare hälften mindre, R. erispus med kullriga, R. domesticus med inbug-
tade ytor, hvarjämte färgnyansen, åtminstone hos R. propingquus, är något
olika, Äfven hos öfriga skandinaviska arter framvisa frukterna en och annun
egendomlighet — en tydlig anvisning på behofvet att bättre än hittills stu-
dera dem för slägtets tillförlitliga utredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
