Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 P. Hedenius.
geboten werden könnten. Aus diesen Grinden fäöhle ich mich verpflich-
tet, die Einföhrung von Collegiengeldern an den österreichischen Uni-
versitäten, an welchen die Lehrfreiheit besteht, Euerer Majestät ehr-
furchtsvollst vorzuchlagen.”
För att en studerande skulle kunna öfvergå från ett lägre till ett
högre studiiår, var det förut nödvändigt, det han företedde intyg, att
han behörigen afhört alla det föregående studiiårets läroämnen. Men
ett sådant intyg kunde han ej erhålla utan särskilda examina För
detta ändamål undergingo de studerande års- och terminsexamina (ÅA n-
nual- und Semestralpräfungen) i alla de undervisningsämnen ,
som under ett år eller en semester blifvit fullständigt afslutade. Dessa
examina blefvo från och med läseåret 1850—51 upphäfda, och ett or-
dentligt bivistande af föreläsningarne blef för den studerande det enda
nödvändiga vilkoret, för att få räkna en semester till sin af lagen be-
stämda universitetstid. Nya controller öfver föreläsningarnes riktiga bi-
vistande blefvo då äfven införda. I midten af hvarje semester samman-
kallar decanus numera samtliga facultetens professorer och docenter, på
det att dessa ömsesidigt må utbyta sina iakttageler angående de imma-
tricalerade studenternas bivistande af föreläsningarne. Om härvid nå-
gon studerande befinnes hafva varit försumlig, åligger det decanus att
tillkalla honom och gifva honom förmaningar eller ock att draga saken
inför professorscollegium. Om den studerande fortfarande brister i flit,
så kan han när som hälst från universitetet förvisas. Kort före hvarje
semesters slut sammankallar decanus äter professorerna och docenterna,
för att öfverlägga, om någon studerande bör vägras intyg öfver före-
läsningarnes ordentliga bivistande och således om han får räkna sig till
godo den tilländalöpande semestern eller icke. Skulle det senare blifva
fallet, så antecknas detta i decani hufvudcatalog.
Sedan de årliga och terminliga examina blifvit afskaffade, återstå
numera vid universitetet inga andra än examina rigorosa, hvilka
afläggas efter den femåriga studiicursens slut. Vid dessa examineras
aldrig mer än en candidat i sender, hvilken af hvarje examinator för-
höres en fjerdedels timme. Efter examens slut rösta examinatorerna
om den examinerade skall admitteras, ”suspenderas” eller im-
proberas. De vitsord med hvilka candidaten admitteras äro: suffi-
cienter, sat bene, bene, valde bene. En candidat, som i exa-
men rigorosum trenne gånger blifvit improberad, kan i denna studiigren
aldrig mera inom de kejserliga arfstaterna admitteras till någon examen
rigorosum. — För att admitteras till undergående af de rigorösa exa-
mina i medicin, måste candidaten icke blott hafva behörigen genomgått
sin femåriga universitetstid. Han skall äfven lemna tvänne af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
