- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1862 /
1

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stodier i Cell-läran, med särskildt afseende fåstadt
vid varcellen,

af
Carl Brelin.

Il Om Cellen.

Med mikroskopets upptäckt börjar ett nytt tidskifte i den mnatur-
vetenskapliga forskningens historia. De enkla linsernas förstorande för-
måga hade man väl länge känt, men man hade ej tagit den i anspråk
för att utforska naturens, för det obeväpnade ögat dolda, under. Först
sedan Galilei bekantgjort sina upptäckter med teleskopet, började upp-
märksamheten allt mera riktas åt detta håll, och inom kort möta oss
en rad af naturforskare ifrigt sysselsatta med mikroskopets bruk. Så-
som den mikroskopiska anatomiens fader har man nämnt Malpighi,
men vid sidan af honom stå värdigt Leeuwenhoek, Swammerdam, Hoo-
ke, Grew m. fl. af det 17:de århundradets nataorforskare. Det dröjde
dock länge innan denna forskningsart vann någon särdeles höjd. Det
ofalländade skick, hvari upptäckarena af det sammansatta mikroskopet,
Hans och Zacharias Janssen !), lemnat detsamma, och hvari det under
nära tvenne århundraden till en stor del qvarstod, gjorde att de flesta,
som sysselsatte sig med dylika undersökningar, föredrogo de enkla linser-
na. Den ringa grad af förstorande förmåga, som man kan ernå med dessa,
utgjorde ett väsendtligt hinder för att åt de upptäckter, man gjorde,
gifva en mera genomgripande betydelse. Ett annat, såsom det länge
syntes oöfvervinneligt hinder mötte i svårigheten att undvika den chro-
matiska dispersionen. Newton sökte bevisa, att den ej stod till att af-
hjelpa, och först Euler demonstrerade möjligheten af achromatiska lin-

1) Såsom mikroskopets upptäckare har man ock uppgifrit Galilei, Fon-
tana och Drebbel. Se härom Harting, Das Mikroskop, Braunschweig 1859
p 585.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1862/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free