Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Carl Brelin.
niga beståndsdelarne i det klara omhöljet kring kärnan, synes tala för
tillvaron af en sådan. Kornen sträcka sig nämligen ej ända ut till yt-
tersta gränsen deraf, utan lemna en smal klar rand öfrig, hvilken likt
en membran synes omsluta det hela. Så har man ock ansett den och
fannit ett stöd för denna åsigt deri, att man efter tillsats af vatten
trott sig se membranen isolerad från cellens innehåll. Så är dock ej
förhållandet. Funnes en sådan, borde man kunna se någon inre gräns
derför, hvilket man dock lika litet gör före tillsats af vatten, som se-
dan detta fått inverka. Remak, som på allt sätt sökt visa närvaron
af en membran hos dessa celler, medgifver sjelf att så förhåller sig. Ge-
nom vattnets inverkan ser man den smala, klara randen svälla upp och
tilltaga i bredd, men den sammanhänger oafbrutet med den innanför,
med moleculära korn fyllda massan. Säkraste sättet att afgöra denna
fråga vore naturligtvis att söka isolera membranen. Remak !) har an-
ställt en mängd försök härmed och tror sig äfven hafva lyckats häri.
Han utsatte de befruktade äggen under en längre tid, minst 20 timmar,
för inverkan at en lösning af 6 proc:t sulphas cupricus i 69 pet aqua
destillata med tillsats af 20 å 30 pet alkohol och några droppar acid.
pyroglinosum. Den membran, han på detta sätt isolerade, anser han
härstamma från en straxt innanföre zona pellucida liggande membrana
vitellina, som vid delningsprocessen sänder dubbla skiljeväggar mot det
inre af äggmassan. Stundom lyckades han framställa till och med
dubbla membraner, hvilket väl kan synas underligt, då andra ej ens
förmått upptäcka någon, men som dock låter förklara sig, då man ta-
ger i betraktande cellmassans beskaffenhet och verkan af den använda
blandningen. Denna måste utöfva en starkt coagulerande inverkan på
den albuminhaltiga cellmassan, och det ligger i sakens natur, att under
sådana förhållanden ett slags membran lätteligen kan uppstå. Remak
framkastar sjelf möjligheten af membranens bildning genom yttre inver-
kan, och för att vederlägga detta inkast har han sökt att äfven genom
mera indifferenta medel få membranen fri. Han anser tillsats af vatten
åstadkomma denna isolering, men, såsom vi ofvanföre sett, är detta ej
förhållandet. Max Schultze, som upprepat dessa Remaks försök, för-
nekar med bestämdhet tillvaron af en membran hos delningskulorna och
skrifver denna helt och hållet på räkningen af Remaks reagens. Han
anmärker med rätta, att om någon sådan membran funnes, borde den
ock låta isolera sig på annat sätt, hvilket dock ej låter sig göra. Åf-
ven Kölliker 2), som eljest antager en membran till och med der det
!) Se Remaks Untersuchungen tiber die Entwicklung der Wirbelthiere.
Berlin 1855. 2) Entwicklungsgeschichte des Menschen und der höhe-
ren Thieren. Leipzig 1861 p. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
