Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pd Carl Boelin
vertyga mig om tillvaron af några sådana, och tror, att ej någon be-
gränsad, isolerbar membran finz:es mellan dessa celler. Redan Sehwann
ansåg det närmast cutis liggande lagret af rete Malpighii bestå af ett
fint granuleradt blastem, i hvilket kärnor ligga inbäddade. Schwann
gaf dock en oriztig tolkning af denna rigtiga observation och trodde sig
derifrån kunna hemta ett stöd för den fria cellbildningen. På detta
cell-lager följa kärnhaltiga celler af en mera rundad form och hos hvilka
man: börjar spåra en cellmembran. Ånnu tydligare framträder denna
i det ytligaste lagret af rete Malpighii, der cellerna börja antaga en af-
plattad form och kärnorna blifva mindre och något tillplattade. I stra-
tum corneum äro cellerna så förändrade, att de knappast längre kunna
få namn af celler. Endast hos få af dem kan man ännu spåra rester af
kärnan och hela cellen är förvandlad till en lamell, hos hvilken allt
cell-lif synes hafva upphört. Äfven den chemiska undersökningen talar
för en sådan membranbildning först i de ytligare lagren. I rete Mal-
pighii äro cellerna särdeles i det djupaste lagret lätt lösliga och man
märker der ej den resistens mot chemiska medels inverkan, som man
finner hos de ytligare, der cellens yttersta lager ombildat sig till ett
ejelfständigt skyddande omhölje.
Vi se således äfven här de celler, der lifsverksamheten lifligast fort-
går, sakna en tydlig membran eller ega den så svagt utvecklad, att man
med möda kan spåra den. Så snart åter cell-lifvet börjar aftaga, så-
som hos de ytligare cellerna af rete Malpighii, antager den från cellens
eentralbärd, kärnan, mest aflägsna delen deraf en fastare, för chemisk
inverkan och säkerligen äfven för ämnesomsättningen mindre mottaglig
beskaffenhet — en cellmembran bildar sig.
Ett annat moment, som här far tagas i betraktande såsom en or-
eak till membranens bildning är den större motståndskraft cellen be-
höfver, då dess läge är sådant, att den är utsatt för yttre inverkan.
Detta synes sannolikt då man betraktar membranens förhållande hos de
flerlagriga epithelialcellerna. Här likasom hos epidermis ser man hos
de djupare cellerna endast en antydan till membran under det att den
hos de ytligare framträder fullt tydligt, stundom till och med förtjockad
genom secundära afsättningar. Billroth !) har under sina undersöknin-
gar öfver epithelialcellernas sammanhang med underliggande membrana
propria föstat uppmärksamheten härpå. Likaså har Luschka uttalat sig
i denna riktning. Hos epithelialcellerna kan man väl svårligen antaga
någon aftagande lifsverksamhet så. som hos de ytligare epidermiscellerna,
utan här synes membranen vara till för att bilda ett skydd för cellin-
!) Möllers Archiv, 1858,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
