Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Histeriens Philosophi. 75
sig som intelligens, gjolfmedveten personlighet. Men emedan de ideella
attributerna för ett förnuftigt väsende naturligtvis äro de innehållsrikaste
och fullständigaste, blir följden, att nationen såsom en concret och verkligt
existerande enhet först och tidigast ger sig tillkänna i språket, att hon
derpå, sedan förmedelst språket en viss grad af sjelfmedvetenhet blifvit
vunnen, vid historiens gryning företer en begynnelse till den förnuftiga,
rättsliga form, hvilken i sin högsta mening först genom mycket arbete och
en lång historia framgår som den mognaste frukten af nationens hela lif.
Det oaktadt förblir städse språket och dess yttringar den mest concreta,
kfvande och fullständiga uppenbarelsen af nationalanden, liksom för den
enskilta menniskan förnimmandet på en gång är det första och det mest
eoncreta uttrycket af hennes lif. Men liksom å andra sidan hos den en-
skilte förståndets klarhet och viljans sjelfständighet äro, om ock de mest
abstracta och formella, likväl äfven de högsta och fullkomligaste uttryc-
ken för personligheten, så är ock den sjelfständighet, den formala full-
komlighet, som endast i stat och rätt kommer till verklighet, för na-
tionen det högsta och mognaste, sjelfva målet, dit den historiska utveck-
liogen eller serien af de nationala krafternas verksambhetsyttringar ten-
derar. Det är också derföre, som nationens idee, då hon betraktas ur
practisk synpunkt, såsom förverkligande sig sjelf i och genom de sedli-
ga väsendena, sina organer, d. v. &. såsom utgörande den förnuftiga la-
gen och ändamålet för deras verksamhet, egentligen framträder från sin
formala sida eller såsom stat och rätt. Då nemligen idéen till sitt in-
nehåll är gifoen i menskliga medvetandet, så kan den practiska upp-
giften blott vara att i sinneverlden förverkliga detta innebåll under dess
högsta möjliga form.
Sedan vi således först visat, att historien är nationernas verk, och
derpå funnit, att staten eller det offentliga samhället är för den timliga
nationen det högsta uttrycket af hennes förnuftiga idée, så följer, att det
politiska betraktelsesättet af historien är det enda tillfredsställande, att
således de offentliga eller rättsliga samhällena måste förklaras för den
historiska utvecklingens grundväsenden och följaktligen den historiska
vetenskapens egentliga object. Hvad vi nyss yttrat om nationerna,
gäller naturligtvis äfven om deras högre enheter eller folkstammarne och
racerna, hvilka följaktligen äro bestämda att bilda högre rättssamhällen,
dem man kallar statssystemer; och slutligen då hela mensklighetens idée
i och genom racerna såsom sina närmaste, nationen och de enskilte
såsom sina medelbara organer kommit till någon högre verklighet i hi-
storien, skall äfven bon antaga formen af ett enda totalt rättssamhälle,
isom hvilket de underordnade samhällena först ernå sin fulla betydelse
och sin högsta qjolfständighet. Det är således detta allmäni-menskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
