Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosopbi. 77
Man har mot den politiska uppfattningen af historien riktat den an-
märkningen, att hon är fattig och ensidig, samt velat styrka sitt på-
stående med historiska exempel. Vi vilja göra likaså. Betraktar man
t. ex. öfvergången från Gamla till Medeltidens historia, så begynner man
den senare icke med den christna religionens stittande eller allmänna ut-
bredande, utan med folkvandringens början, med de nya nationaliteter-
nas och samhällenas uppträdande såsom de nödvändiga grundvalarne
för den nya religionens fulla verklighet. Man har som bevis på den
politiska synpunktens skefhet framhållit Italien i 15:de och 16:de seklen
eller Tyskland i senare tider, deras storartade historiska betydelse oak-
tadt det politiska förfallet !). Man glömmer dock dervid, att den rika
Italienska culturen vid pämnda tid var blott en ännua fortlefvande frukt
af det mångsidiga och högt utbildade politiska lif, som understödt af
Romerska elementer i Italien uppblomstrat under 13:de och 14:de sek-
len, samt att den Tyska culturen i 18:de och 19:de seklen kan vara före-
bådande för landets statsrättsliga pånyttfödelse, ett organ, i och genom
hvilket de politiska idéerna arbeta sig fram till verklighet. Så var åt-
minstone förhållandet med den Franska civilisation, som på 1600- och
1700-talen oaktadt statens förfall uppspirade.
Vi vilja äfven draga några slutsatser af vår definition för historio-
graphien. Vi hafva i det föregående påpekat de missriktningar inom
densamma, som uppkommit genom ensidig utbildning af någon bland hi-
storiens hufvudbestämningar. Det är blott genom allsidig uppmärksam-
het på samtliga hennes synpunkter och deras rätta användning i förhål-
lande till hvarandra, som historieskrifvaren kan fylla sin uppgift. Han
har således till en början att noggrannt uppvisa det empiriska samman-
hanget .och förloppet af händelserna, och detta förblir städse för histo-
rieskrifvaren såsom blott sådan sjelfva grundvalen, den folie hvars rik-
tiga beskaffenhet ensam kan göra framställningen till en spegel af verk-
ligheten. Denna fordran innebär tvenne sidor eller hvad Guizot kallar
den historiska anatomien och den historiska physiologien 2), af hvilka
den förra blott analyserar sjelfva facta, dissekerar historiens kropp och
uppvisar mechanismen deri, den senare behandlar henne som en lef-
vande organism, dock ännu blott såsom en rent naturlig sådan, under-
kastad den physiska causalitetens lagar, de verkande krafternas infly-
tande. Under iakttagelsen af detta yttre förlopp får historieskrifvaren
dock aldrig förlora ur sigte det inre förlopp eller den evolution, som på
3) Se Springer die Hegelsche Geschichtsanschauung ss. 53, 54.
2) Guizot, Hist. de la Civilisation en France (Paris 1856) I, ss. 283 f.,
jmfr Svedelius om historiska studier ss. 11—22 och W. v. Humboldt a. st;
2. 15, 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
