Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosophi. ”
de- sedliga väsendena, sem skola förverkliga samhället, så uppkomma
på grund häraf följande tre hufvudafdelningar.
1. Den egentliga Statshistorten. Såsom inledning och förberedelse
till denna betrakta vi historien om nationaliteterna såsom sådane, om
de nationala elementer, ur hvilka staterna framgått eller m. a. o. dels
den Åistoriska etånographien dels den historiska philologien eller språk-
forskningen. Den egentliga statshistorien kan åter antingen företrädes-
vis behandla staternas förflutna utvecklingsstadier i deras fortgång eller
ock förnämligast betrakta staterna såsom resultatet af denna förflutna
utveckling:
e) I förra fallet blir statshistorien af två slag, allteftersom hon mer
framställer den abstracta sidan af statens utveckling eller dennas
eoncreta framträdande, nemligen
«) Rättshistorien och
Pp) den egentligen s. k. Politiska historien (den inre).
bd) I senare fallet får hon likaledes tvenne motsvarande underafdel-
mingar:
a) Den positiva Juridiken och
p) Statistiken.
2. - Religions- och Kyrkokistorien, som också skulle kunna i en-
lighet med statshistorien indelas.
3. Den egentliga Culturhistorier, historien om de sedliga väsen-
denas verksamhet, såsom bestämd af och sjelf bestämmande staten.
Med oeltur mena vi således sammanfattningen af den sedliga verksam-
hetens produeter, såvidt hon bestämmes af det offentliga samhället och
religionen. Till calturen har man vanligen räknat äfven stats- och rätts-
förhållandena samt de religiösa och kyrkliga företeelserna !), och klart
är, att äfven enligt värt uppfattningssätt, då culturen. betraktas som
er medelbar följd af desamme, måste state- och religionshistorien läg-
gas till grund såsom en förutsättning för hvarje behandling. af eulktur-
historien, men vill man tillerkänna culturhistorien en specifisk uppgift,
vill man fullt afskilja henne från historiens öfriga områden, så måste
man inskränka henne till ofvannämnda fattning. Såsom culturhisterien
blifvit ofvan bestämd, indelas hon naturligast efter de menskliga grund-
förmögenheterna, den theoretiska, practiska och sesthetiska och deras
olika producter i tre afdelningar:
a) Lärdomskisterien eller de särskilta, empiriska och. rationella, ve-
tenskapernas historia. Philosophiens historia blir bär det högsta
och ’ bestämmande.
) Se t.-ex. Wachsmeth AHgemeine Oulturgeschichte I, ss. I– XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
