Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 C J. H. Engstrand.
gifvande, att man kunnat göra annorlunda, hvaraf vi genast draga
den slutsatsen, att den, som begagnar sig af ett sådant uttryck, egt
frihet att bringa detta underlåtna handlande i verkställighet och på-
minna i allmänhet derom, att ingen för försummandet af sina pligter
erkännes ega någon ursägt i en föregifven omöjlighet af deras upp-
fyllande. Sålunda möter oss genast vid inträdet till pligtläran fri-
hetsbegreppet såsom en nödvändig fordran för pligtens möjlighet, hvar-
med redan en väsendtlig begränsning för dennas betydelse är gifven.
Deraf är nämligen klart, att pligt måste utgöra en egendomlig be-
stämning hos fria varelser, men att deremot, hvarest frihet ej finnes,
också ej kan blifva fråga om pligter. I naturen sker allt med nöd-
vändighet, ty den i tiden föregående orsaken determinerar den efter-
följande händelsen, så att denna till följe af sin empiriska orsak nöd-
vändigt måste blifva denna och ingen annan. Hvad vidare de varel-
ser angår, som äro höjda öfver den oorganiska naturen, så möter oss
genast hos djuret den företeelsen, att detsamma i sin verksamhet le-
des af drifter, genom hvilkas tillfredsställande de hos detsamma upp-
stående behofven blifva afbjelpta. Åro nu dessa drifter den praktiska
följden af känslorna, så ega de naturligtvis den känslan tillkommande
charakteren af att vara singulära och ögonblickliga. År detta hän-
delsen, så finnes ej hos djuret någon högre enhet, hvarunder drifter-
na skulle kunna subsumeras. Den sig i hvarje ögonblick hos detsam-
ma enoncerande driften blifver också tillfredsställd, hvadan djuret ej
kan tillerkännas någon förmåga att välja mellan bättre och såmre mo-
tiver. Derföre kan man på drifterna ej en gång använda orden bättre
eller sämre; de äro alla rent naturliga och såom sådana oklanderliga.
Äfven barnet, hos hvilket friheten blott potentielt förefinnes, ledes
endast af yttre anledningar i sina företag; det fordras en temligen
hög grad af utvecklig, innan detsamma blifver medvetande om sin
förmåga att i någon mån bestämma sig efter egna, af det sjelft upp-
ställda, syftemål. Inom alla dessa områden är frihet ett ord utan all
betydelse, den utgör med ett ord en bestämning, som endast kan ega
användning på den, som eger förmågan att handla d. v. s. att vara
verksam efter ändamålsbegrepp. Sålunda inse vi genast, att alla med-
vetslösa ting, äfvensom de varelser, som stå under menniskan, ej ega
frihet i detta ords egentliga betydelse, hvadan vi om dem ej heller
kunna säga, att någonting der bordt ske annorluda, än som skett.
Att uppställa syftemål är att i det närvarande ögonblicket inse
och afgöra det, som i ett följande skall förverkligas eller realiseras.
Deraf följer, att denna bestämning blott på ett sådant väsen eger an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
