Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 C. J. H. Engstrand.
macher, såsom vi nedanföre skola se, en gång för alla blifvit tillintet-
gjord. Det är en klar sak, att för en sedlig handling måste finnas
en utgångspunkt, och då pligten, såsom vi sett, är en fri handling,
och friheten har sin rot i menniskans vilja, så måste naturligtvis allt
sedligt handlande utgå från den sedligt bestämda viljan. Denna vilja
sönderlägger sig i tiden i en mängd särskilda momenter, hvilka alla
såsom sedliga normeras af sedelagen. Men det är naturligt, att den
sedlige handlar ej blott för nöjes skull: han åsyftar ett mål med sitt
handlande, h’:ilket mål ej kan vara annat än sedligheten sjelf. Detta
ändamål, det s. k. sedliga idealet, kan den sedlige ej uppnå här i
tiden, men han kan approximationsvis närma sig detsamma genom
att realisera vissa momenter deraf, hvilka presentera sig för honom
såsom särskilda opera moralia. En fullständig nominal-definition på
pligten kan ej ignorera dessa båda synpunkter, genom hvilkas uppta-
gande i sig densamma först angifvit en sådan bestämning hos pligten,
genom hvilken denna såsom en verkligt sedlig handling är skild från
det blott yttre utseendet af en sådan hos en legal gerning i det yttre.
Pligten är således en från sedliga viljan utgående, af sedelagen ledd
och ett sedligt godt åstadkommande handling.
Härmed är ock pligtbegreppets nominaldefinition funnen. Den-
samma är så beskaffad, att den kan användas på detta begrepp i alla
ethiska systemer, der pligtbegreppet förekommer. Ett sådant system
må vara evdemonistiskt eller rationalistiskt, så kunna alla pligter sub-
sumeras under den expression, vi ofvan angifvit, och derigenom skiljas
från alla handlingar, som icke kunna erhålla nämnda betydelse. Men
nominaldefinitionen är ej tillräcklig för ett föremåls tydliga distingue-
rande från alla andra. Den angifver endast vissa allmänna sidor och
gecundära bestämningar hos den sak, som skall definieras. Dessa
allmänna bestämningar behöfva en närmare specification genom en real-
definiton, hvarigenom definitum ej blott afgränsas från allt annat, utan
tillika i sin bestämda realitet såsom sådant framstår. Realdefinitio-
nen upptager nämligen i sig sjelfva essentialia, som constituera sakens
väsende, och hvaraf det visar sig att nominaldefinitionen blott var ett
abstractare uttryck. Hvilken är då den realdefinition, som för oss år
ett adequat uttryck af pligtens begrepp? Hvarigenom skiljes vår åsigt
om pligtbegreppet från t. ex. Kants och Fichte’s eller andra moral-
philogophers? Denna detsammas specifika charakter skall realdefinitio-
nen angifva.
För att finna densamma rikta vi vår uppmärksamhet på den i
nominaldefinitionen angifna bestämningen, som utgör den förnuftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
