Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exposé och Kritik af Pligtbegreppet enligt Schleiermacher. — 31
lighet 1)? Denna åsigt om frihetsbegreppets utestängande från Ethiken
fasthålles i Schleiermachers Utkast till Sedeläran, der ban uttryckligen
hänvisar såväl läran om friheten som den om det goda och onda till
de empiriskt-historiska vetenskaperna 2). Men då dessa vetenskaper,
hvartill ock Anthropologien räknas, af Schleiermacher ej blifvit utförda,
så saknas bos honom en fullständig utveckling af dessa för Sedeläran
vigtiga begrepp. Dock kunna vi redan af de menskliga bandlingarnas
subsumtion under &esthetiska omdömen, hvilket han i sin ”Kritik” angif-
ver såsom det sätt, hvarpå man kan bedöma deras bättre eller sämre
halt, erhålla en aning om hans fattning af fribetsbegreppet. Fribeten
skulle då vara den i menniskonaturen immanenta, sig sjelf utvecklande
kraften, hvilken producerade en mängd yttringar, af hvilka de vore de
bästa, som tillkännagåfve en högre grad af kraftens sjelfutveckling.
Denna hos menniskan ioneboende kraft är nu, hvad Schleiermacher
kallar förnuftet. Ju mera det framträder bos henne, desto friare är
hon. Men förnuftet är en allmän bestämning, som finnes utbredt äfven
hos hennes medmenniskor. När hon sålunda i sig sjelf funnit denna
förnuftskraft, så finner hon sig stå i nödvändigt sammanhang äfven med
andra. Och denna moraliska nödvändighet står ej i strid med hennes
frihet. Nödvändighet och frihet, hvilkas contradictoriska motsats är
tillfällighet, falla således tillsammans, och det beror blott på okunnig-
het och illusion att sätta frihetens begrepp i förmågan att välja mellan
flera motiver 3). På detta sätt blir ock hos Schleiermacher skilnaden
mellan det goda och onda endast gradnuell, ty de producter af mensk-
hg verksamhet, i hvilka menniskans väsende eller förnuftet tydligen af-
speglar sig, äro goda, de åter onda, der förnuftet ej kan skönjas. Detta
förnuft åter, af hvilket dessa producter verkas, är ej annat än en all-
män, alla individer genomgående, kraft. Men då Schleiermacher gifvit
en sådan betydelse åt friheten och det onda, kunna vi ej förundra oss
öfver, att han ej haft intresse att närmare utreda dessa båda begrepp.
Emellertid har han förnekat desamma, och det med rätta, en plats
inom Ethiken.
En närmare förklaring af det på anförda sätt fattade sedlighetens
begrepp framgår nu hos Schleiermacher ur det sätt, hvarpå förnuftets
verksamhet på naturen mera specielt yttrar sig. Sedan Schleiermacher,
vid sitt kritiserande af de förra moralprinciperna, rubricerat dem under
flera motsatser, kommer han slutligen till den sista, enligt hvilken han
!) Jfr Schleiermacher, Grundlinicn einer Kritik der bisherigen Sittenlehre,
Berlin 1803, p. 8—9.
2) Entwurf $$ 91 och 104.
3) Jfr Schleierm. Dialectik $ 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
