Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å8 0. 3. H. Eopstrata,
menniskor såsom medel för samma nål? Gehoitt desså öBsefvatfötbr
kullkastas indelningen. Fichte’s pligtindelning är sålunda oduglig för Vb-
tenskapen. Och då denna är den sistå, som förekolmtnit till Sthleier-
machers tid, så åserstå ej för honom några Hera ått kriticera. 1)
Men Schleiermacher vill ej sluta sin kritik af pligtbegreppet, förrän
han antydt den pligtindelning, soin enligt hans egen åsigt vore den bå-
sta. Och då han i Fichte’s speculation funnit många sollicitationér till
sjelfständig forskning, så äfven i detta afseende. Granskar indn, sågår
han, de af Fichte angifna pligtindelningarnä samt de pligter, soni Öiti-
fattas af hvardera, så finner man ingen pligt; utän ått den låter refe-
rera sig till ett af de af Fichte uppgifna trehne Vilkoren för Jagets vérk-
lighet. Dessa trenne vilkor äro kropp, intelligens och en Herhét af ih-
divider. Sålunda erlåller man pligter riot sid kropp, sih intelligens
och andra individer. Åro fö dessä trå vilkor nödvändiga för Ihgöts
existens 2), så är indelningen, medar Schleiermacher, tågen från et tiöd-
vändig och sålunda ock väsendtlig bestämning los sédelagen. Och till
slut söker han visa, att dét var en dunkel aning om detta ho3 Fichte
tydligen framträdande medvetande, söm dref Stoikerita och Kant i de-
ras praktiska speculation, då de förre taläde om plipter äf kunskap, åf
kroppens underordnande under förnuftet och af Samhälle sågorh hödvätl-
diga för sedligheten, och den sednare utgick från fordran af ejen ftål-
komlighet och andras lycksalighet såsorh de ursprungliga pligtfotinleråh. 3)
Vi hafva slutat vår framställning af Schleiermacheéers negätiva bö-
handling af pligtens begrepp. Vi hafva härvid varit utförtiga, enfödkn
denna hans kritik är af sådan vigt för uppställandet af en pligtlära; att
!) Kritik der bish. Sittenlehre p. 201—203.
2) Att intelligensen är nödvändig för det verkliga Jaget, är näturligt, få
Fichte tydligen visat att det tillhör Jagets begrepp btt varu subject öllér
medvetande af sig sjelf. Men på det att denna sjelfmedvetenhet och frihet
skall blifva verklig, måste Jaget alltid hafva en tendens att sätta ett motstånd,
hvilket det är dess uppgift att öfvervinna. Det måste finnas hos Jaget en drift
att alltid sätta sådana inskränkningar, en drift att behålla sig sjelft såsom in-
skränkt. Totaliteten af denna inskränkthet är naturen, för hvilken, såsom hänförd
till Jaget, hos Jaget sjelft fordras en natur, som kallas kropp, Sålunda måste ran
enligt Fichte tänka sig uppkomsten af det individuella Jaget. Men detta
Jag måste alltid arbeta på realiseråndet af sin sjelfverksamhet och frihet.
Och för att blifva medvetande öm denna, dess väsen constituerande frihet,
måste det erhålla en impuls, som väcker densamma. Denna impuls, denna
”Anstoss”, måste utgå från något sådant, som sjelft har frilict. Derföre må-
ste det finnas mer än en individ, en flerhet af fria individer. Ungefär på
det sättet erhåller F.ichte de nödvändiga vilkoren för Jågets existens.
3) Kritik der bish. Sittenlehre p. 203—207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
