Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfrersigt af de inom Skandinavien anträffade Hvalartade Däggdjur. 51
Rörkvalen, (Balena boops Fabric.), 8. NILSSonN: Skandinavisk Fauna,
Däggdjuren, pag. 639.
Keporkak (Kyphobalena), D. F. ESCHRICHT: Zoologisch-Anatomisch-
Physiologische Untersuchungen tber die Nordi-
schen Wallthiere, pag. 146.
Tue-Qval? STRÖM: Söndmörs Beskr. p. 298. — PONTOPPIDAN: Ver-
such einer Naturl. Historie von Norwegen, 2 Theil,
p. 232.
Kugl-Qval? A. CHRISTIE: Eschricht, 1. c. pag. 157.
Anm. Den anförda diagnosen har blifvit tillsatt, för att dermed di-
stinguera vår nordiska form, som derigenom skiljer sig från den sydliga
formen (Rorqual du Cap, Cuvier) från hafvet vid Goda Hopps-Udden. Denna
sednare har ett ganska tydligt rudiment af acromion, hvilket deremot helt
och hållet saknas hos vår, och derjemte äro hos den förre epistropheus och
den 3:dje halsvertebran sammanvuxna med hvarandra vid den öfre delen af
arcus vertebre, som motsvarar processus spinosus, ehuru det af G. Cuvier
beskrifna !) skelett, som företer dessa egenheter, är af ett yngre individ.
Då jag icke haft tillfälle att undersöka nämnde skelett, lemnar jag för öf-
rigt derhän, huruvida dessa båda former böra kunna betraktas såsom skilda
arter, eller icke. Eschricht ?) uppgifver, att nämnde skelett för öfrigt ”stem-
mede i Eet og Alt med Keporkakskelettets Former”, och han uppgifver
tillika, att acromion å detsamma är större på den högra sidan än på den
venstra. — Ström omnämner å anförda stället, såsom förekommande i haf-
vet vid Söndmör, en hval, som är större än de andre, och som benämnes
Tue-Qval, derföre att den har en ”Tue eller stor Pukkel paa Hovedet”,
och hvilken han tror vara Balena mysticetus. Att den icke är denna sed-
nare, kan man taga för gifvet, då denna icke går så långt ned åt söder,
såvida den icke förirrat sig. Pontoppidan (1. c.) omnämner äfven denna Tue-
Qval, och tillägger namnet Plockfisch, men säger, att den hörer till de
mindre arterne, och att den har puckeln på ryggen. Vid betraktande deraf
att Puckelhvalen uppgår till dimensioner, som äro föga underlägsna dem af
Balema mysticetus — 60 fots längd — , och att Pontoppidan förlägger puc-
keln till sitt rätta ställe, förefaller det icke osannolikt, att benämningen
Tue-Qval hos dessa författare afser Puckelhvalen. Denna benämning synes
emellertid icke vara vida känd vid Norges kuster, emedan Eschricht anför
en skriftlig uppgift af framl. Stiftsamtman Christie om en vester om Karmön
i Stavangers Amt, i början af April 1846 strandad Puckelhval, som uti
denna uppgift kallas Sildekval. |
Enligt Holböll och Eschricht uppnår den en längd af 55 —60’.
Jag har icke sett någon zifferuppgift öfver dess kropps tjocklek, men å
!) Recherches sur les ossements fossiles, T. V, 1, pag. 381 & 383, tab.
XXVI, fig. 9 & 20.
2) Undersögelser over Hvaldyrene, 6:te Afhandling, K. Danske Vidensk,
Yelsk. Skr. 6:te Rekke, i Bd pag. 99,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
