Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfrersigt af de inom Skandinavien anträffade Hvalartade Däggdjur. 59
och trubbigt, och munspringan är starkt böjd, med uppåt stigande båge.
Bakåt är kroppen starkt afsmalnande. Stjertfenan är serdeles stor, och
i midten af bakre kanten djupt inskuren.
Craniet skiljer sig märkbart från det af föregående slägten. Nosen
är längre än hos dem, samt mycket smalare, och starkt bågböjd. Då
den betraktas ofvanifrån, äro mellankäkbenen bredare än öfverkäkbenen,
samt betäcka dessa till en del. Processus zygomatici af öfverkäkbenen
och orbitaldelarne af pannbenen äro jemförelsevis längre och smalare.
Öfverkäkbenen, som på gomsidan äro breda, hafva der uti sin bakre
kant, utanför gombenen, en djup och smal inskärning som saknas hos
föregående. Underkäkbenen äro mer eller mindre starkt böjda, och
hafva ingen tydlig processus coronoideus, ehuru deras öfre kant derstä-
des stundom är temligen upphöjd !). Då nosen är smalare än å Ba-
lenoptererna, följer deraf, att afståndet mellan midten af underkäkbe-
nen och öfverkäken är större, än hos dessa, och då detta afstånd till
stor del upptages af barderna, blir der bättre plats för dessa; hvadan
de hos arterna af sl. Balena i allmänhet äro längre än hos föregående
slägten, och hos vissa arter, såsom Grönlandshvalen, der nosen är myc-
ket lång, och underkäkbenen äro serdeles starkt bagböjda, äro de myc-
ket, ja flera gånger längre än barderne hos de föregående. De trådar,
som de bära vid sin fria spets, äro finare, än hos de sednare, och
sjelfva skifvorne äro icke vridna, såsom hos dem. Liksom hos sl. Me-
gaptera, äro vertebrorna i allmänhet kortare och bredare än hos Ba-
lenoptererna, men deras processer, isynnerhet sidoprocesserna å lumbo-
sacralvertebrorna, äro starkare utbildade. Processus obliqui å de bakre
lumbosacralvertebrorna och å svansvertebrorna äro längre åtskilda, än
hos de föregående slägtena. Halsvertebrorna äro mindre utbildade och,
åtminstone till större delen, orörligt sammanvuxna. Bröstbenet är af
något omvexlande, men enkel form, och synes vara underkastadt varia-
tioner hos samma art. Refbenen äro i allmänhet stora och grofva, och
en del hafva tuberculum, collum och capitulum tydliga, och tyckas äf-
ven vara fästade vid corpora vertebrarum. Skulderbladet är stort, men
icke så bredt, som hos föregående slägten; bredden icke betydligt större
än längden. Acromion finnes alltid, men oftast saknas processus co-
racoideus. Os humeri är kort, och med ett stort caput, som är starkt
riktadt inåt, nästan åt sidan af benets öfre ända, och således icke är
terminalt. Underarmbenen äro serdeles stora och breda, samt jem-
förelsevis kortare än hos föregående. Fingrarne äro 4, och handen bred.
3) Se t. ex. G. Cuviers teckning öfver benhufvudet af den förmodade un-
gen af Balena australis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
