Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 W. Lilljeborg.
dade ett 41’ långt exemplar i Caernarvon Bay, den 4:de Maj 1846, och
blef bogseradt in till Liverpool. — Det är, som bekant, företrädesvis
denna hval, som utgjort föremålet för den under sekler med stor vinst
bedrifna hvalfångsten. Baskerna och sannolikt äfven de Fransmän, som
bo i grannskapet af Biscaya Bugten, hade redan före det 12:te seklet 1)
sysselsatt sig med hvalfångst, och utsträckte denna slutligen ända till
Grönland. Ehuru de hufvudsakligen egnat sig åt fångsten af Nordca-
paren i norra delen af Atlantiska Oceanen, är det dock säkert att de,
då de utsträckte sina expeditioner ända till Grönland, derstädes äfven
fångat Grönlandshvalen. Från silntet af 16:de och början af 17:de sek-
let började Holländare och Engelsmän egna sig at hvalfångsten, sedan
de dertill blifvit undervisade af Baskerne; och följden deraf blef den,
att dessa sednare derifrån blefvo utträngde. Sedan Holländarne i slu-
tet af 16:de, och Hudson i början af l’7:de seklet, hade upptäckt Spits-
bergen, och erfarit den rikliga tillgången på hvalar i hafvet derstädes,
vände man sig snart med förenade krafter åt hvalfångsten der, hvilken
i 17:de och 18:de seklerna och stundom ännu i början af 19:de 2) seklet
var gifvande. Åfven andra nationers fartyg: Ryska, Franska, Danska
och Norska, Svenska, Hamburgska och Bremenska deltogo deri. Följ-
den deraf blef den, att hvalarne nästan blefvo utrotade i hafvet vid
Spitsbergen, och redan i förra delen af 18:de scklet började hvalfän-
garne draga sig från detta haf, samt begitva sig åt Grönland och Da-
vis-Sundet. Sedan hvalfångsten & sednare stället allt mer och mer afta-
git, bedrifves den numera endast af ett ringare antal, vanligen engelska och
amerikanska fartyg, samt är föga lönande, såvida man icke lyckas in-
tränga uti förut obesökta trakter. Enligt Rink 3) har hvalfångsten vid
de Danska Kolonierna på Grönland sedan 1827 märkbart aftagit. Under
1849—1851 erhöllos 6 hvalar, i de derpå följande 3:ne åren ingen, och
1855—56 3:ne hvalar. — Den fångas för erhållandet af dess späck och
barder. Det förra bildar ett lager af 8’—20” tjocklek (olika på olika
ställen af kroppen), som under huden omsluter kroppen. Det uppgår,
enligt Melchior, hos en större hval till 140 å 170 tunnor. Enligt Sco-
resby uppgår vigten af barderna af en sådan hval stundom till 11/,
tons. — Grönlandshvalen är i allmänhet skygg och rädd, och brukar
!) Lacepéde: Hist. Nat. des Cétacécs, pag. 75 & 76. — Scoresby: An
Account of the Arctic Regions, ete. Innehåller en utförlig Historik. — F.
Cuvier: Hist. Nat. des Cétacés pag. XLII.
?) Scoresby fångade i början af innevarande sekel många hvalar i grann-
skapet af Spitsbergen. Under 8 år deltog han i fångandet af 123 sådana
derstädes. "
?) Grönland, geographisk og statistisk beskrevet, 1 Bd. pag. 207,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
