Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 8& R D. K. Olivecrona.
panten icke inlöstes. Denna klass af borgenårer stod derföre utom
de öfrige borgenårerna, åt hvilka arfvingarne skulle utdela de befint-
liga tillgångarna efter den döde, dervid iakttagande regeln: ”pa falli
aff allum gizeldum slict aff mark sum mark.”
I Sd.L: JE. B. 5 upptogs den först angifna grundsatsen om gålds
betalning af död mans qvarlåtenskap innan arf fick skiftas; WmL. II:
ZE. B. 20 år nästan ordagrannt lika med U.L: JE. B. 25 och inne-
håller åfvenledes, att, vid bristande tillgångar efter den aflidne, skola
borgenårerna brista slikt af mark som af mark. Den första antydning
på tanken om ett företräde till betalning af vissa fordringar, då man
undantager fordringar, för hvilka pant blifvit lemnad i löst eller fast
gods, torde vara att söka i UplandsLagens stadgande i p.B. 8: 3, der
det såges om utmätning för gåld, att ”hawsr bonde tyund ellr afrep
"inne mep sik . bet skal uten met were”. Men detta år också
allt. Ännu i Christofers LandsLag finnas inga nårmare beståmmel-
ser; ty hvad L.L: Ä. B. 22 innehåller, år ordagrannt lika med Up-
landslagens JE. B. 25. .
Det år först i våra köpståder, der all den handel och industri,
hvilken under medeltiden så småningom började utveckla sig, var
concentrerad, som äfven de äldsta stadganden möta oss, hvilka be-
visa en, om ån ofullkomlig, uppfattning af begreppet om aftrådandet
på en gång af gåldenårs samtliga tillgångar till liqvidation af alla
hans skulder. Våra Stadslagar uppställa derföre allra först reglor
för bedömandet af de enkla creditförhållanden, som den tiden existe-
rade; de angifva likaledes allra först en början till ett slags con-
cursförfarande emot gåldenårer, hvilkas obestånd ådagalades af oför-
mågan att betala. Visby StadsLag: 2. B. 5. 2 innehåller sålunda,
att om någon var gåldskyldig och rymde för gåld, men sedermera
ville återkomma, skulle han dertill begåra tillstånd af Rådet och plu-
raliteten af sina borgenårer. Men återkom han utan att förut hafva
utverkat sig sådant tillstånd, skulle han böta 12 mark eller ock sitta
i häkte under 6 veckor. Under denna tid kunde han uppgöra,
såsom det synes, ett accord med sina borgenårer. Vidare heter det
i samma capitel, att ”om en man år flera menniskor skyldig ån en,
”och varder han kallad inför råtten; hvilken (af borgenårerna), som
"vill dela (tillgångarne med de öfrige) efter marktal (d. å i förhål-
"lande till beloppet af hvars och ens fordran), han utföre kåromålet
"gemensamt (med de öfriga borgenårerna) på vinst och förlust. Gif-
"ver störeta delen (af borgenårerna) efter marktal (d. å. de, som till-
sammans hafva mest att fordra,) gåldenären en dag (d. å. anstånd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
