Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Svepska Coneurelagstiftningens Historia. 10
"och bedrägeri ther wnder förelupit", så hade samme Creditorer,
"intet mera fordra af bonom, sedan the honom alt thet i hans
”macht stod afpråssat, emedan högste Rätten intet mera än en
"gång i sådan händelse skiäligen kunde brukas" ; samt
att gåldenår, som sjelf vållat sitt obestånd genom ”öfwerflödighet,
”slöseri, dobbel, ågonskenlig lättja och försummelse” eller sin
egendom föryttrat och emot sina borgenårer förfarit svikligen, icke
skulle få njuta bengficium cessionis bonorum, utan vara ”plichtig
”sin skuld med fängelse och arbete gig til straf och androm til
”waraagel at belala och förnöja.”
Uti samma författning föreskrefs likaledes, att gäldenår, som
sökte benefieium cessionis bonorum, skulle inlemna förteckning på alla
sina borgenärer och gäldenärer samt ett ”richtigt och edswurit inven-
tarium” på alla sina tillgångar, jemte tillhörande böcker och hand-
lingar; och att borgenårerna derefter genom ”offentligit anslag” skulle
inståmmas till en ”viss tid.”
I afseende på accord mellan gäldenår och hans borgenårer, upp-
repades bår hvad Kongl. Resolutionen d. I November 1685 redan
förat upptagit, eller, att den borgenår, som ej ville ingå på accord,
skolle ega att utbekomma sin fordran ”efter then proportion han åtte”,
men öfverenskommelsen vara gållande för de öfrige; men att om han
egde bättre rätt eller förmonsrått framför de öfrige, skulle han utbe-
komma sitt till fullo, utan afseende på hvad de, som egde såmre
fått, ån han, med gåldenåren aftalat; och att den, som hade sämre
rått, måste åtnöja sig med det, hvartill de flesta samtyckte, ”doch
”hwariom och enom förbehållen then Rätt, som han til skuldenårens
”egen Person med rätta hafwa kan, tå Domaren skådar huru fattig-
"gom hans tilkommen år.”
Betråffande den vigtiga frågan om borgenårers inbördes företråde
sig emellan, följdes den vid domstolarna sig utbildade praxis. Hurudan
denna varit onder första hälften af 17:de århundradet, upplyser det
förat meddelade capitlet i samma åmne ur 1643 års förslag till Råd-
”styfwo Process; bury den utbildat sig under senare hälften af samma
århondrade kan till en del iohemtas af Kongl. Maj:ts Resolution af
dem 20 Februari 1690") emellan Ebbe Uhfeldte arfvingar och bans
borgenårer, hvilket prejudikat, efter hvad Abrahamsson i sina an-
mårkningar till Chr. L.L. bestyrker, allmånligen följdes intill dess
1734 års lagbok i 17 cap. H.B. ordnade hvad till detta åmne hörer.
3) hakaphöldske Somlingen, N:o VL Juridica. Tom. XIV. (126).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
