Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om beskattaingens grunder. 13
emedan de, utan att vara till hfvets uppehälle oundgängliga, likväl all-
mänt förbrukas.
Såsom bekant är, utgå konsumtionsskatterna dels såsom tullar,
dels såsom acciser. Under den förra benämningen förekomma de, när
de upptagas vid landets gräns, under den sednare, när de upptagas af
inhemsk produktion. För hvartdera slaget gälla de reglor, som ofvan
blifvit angifna.
Den inkomst, som härflyter från arbetet, blir naturligtvis be-
skattad genom de skatter, hvilka träffa all inkomst i gemen. Sådana
skatter på arbetet äro billiga, emedan de rätta sig efter det större el-
ler mindre belopp arbetet inbringar. Samma syfte, men icke samma
billighet, hafva de skatter, hvilka utgå med lika belopp af hvarje per-
son, såsom de svenska Mantalgpenningarne och Bevillningen efter för-
sta artikeln, den franska Impåt personel, den ryska personella skatten
0. 8 v. Konsumtionsskatterna, såvida de ej åligga sådana artiklar,
hvilka höra till en högre, luxuriösare konsumtion, hvilken svårligen kan
bestridas ur den mindre gifvande inkomstkälla, blotta arbetet, utan bi-
träde af ett större kapital, bereder, träffa äfven arbetslönen.
Ej blott ett billigt undseende med den fattiges ställning, utan äf-
ven en verklig stateklokbet, som bjuder att icke i fullföljden af ett
moment af statens ändamäl motverka ett annat, väcka fordran på en
follkomlig skattefrihet för den ringare inkomsten. Der denna är så li-
ten, att han nätt och jemnt räcker till en persons eller en familjs un-
derhåll, skulle en skatt, pålagd denna inkomst, ovilkorligen medföra
den skattskyldiges oförmåga att försörja sig och de sina; och då det
påtagligen är statens ändamål att icke försätta någon i denna ställ-
ning, så bör en klok beskattningspolitik lemna denna inkomst skatt-
fri. Denna fordran uttryckes af tyska författare genom yrkandet af ett
skattfritt existensminimwn och — med ännu större utsträckning af
detta yrkande — af en skattfri kapitaliseringsqvot, en somma, som
skulle lemna den skattskyldige medel att bereda sig ett försörjnings-
kapital för den tid han upphörde att vara arbetsför. — Denna fordran
har så mycken billighet för sig att den blifvit i flera länders lagstift-
ningar erkänd. I Athen var den lägsta klassen af medborgare, The-
terna, skattfri; så ock i Rom, hvilket gaf denna klass dess benämning
— capite censi. I de moderna staterna erkännes hvad angår de direkta
skatterna denna rätt icke i Frankrike, och Preussen, der impöt personel
och klass-skatten åligga hvarje inkomst utan något minimum; men väl
i England, der inkomsttaxan ej åligger inkomster under 150 P. St., i.
Österrike, der, utom åtskilliga mindre handtverkare o. d., all inkomst
under 600 och 300 floriner (minimibeloppet är olika för olika slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
