Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 | M. G. Rosenius.
dAn00ög Xoorig iv nare) äv pov gablveras!). Åndtligen skall han
ock vid en sista tillkommelse, när denna seger vunnits, evigt dela
frukten deraf med dem, som då fått ingå i de frommas boning: «a
yeveal träda, bms tfode Yuégus nNugfldov, AM oc: iv ayvsnn redeso-
Sbyres, xatd väv roö Ocoö ydigev, Exovory xägov cvscfär of garvs-
Qoövra, iv vi ånsoxoni 195 Paciksias toö Xpgsoroö.
Resultatet af vår undersökning i frågans andra punkt är således:
Att de väsendtliga egenskaper, som tillkomma Gud, af de apost. Fä-
derna äfven tilläggas Christus.
ILL
Att Christus är sann Gud.
Då vi sålunda funnit, att de ap. F., när de velat uttrycka sin
tanke om Christus, anlitat alla de språkets tillgångar, hvilka annars
tjena att utsäga, huru det Högsta Väsendet är beskaffadt, så kunde
det lätteligen synas så, som om vi, för att följa vår fråga till målet,
icke hade flera vittnesmål af nöden. Det läte sig likväl tänka, att
möjligen de innehållsrika epiteterna tillkommit genom någon öfverdrift
i uttrycket, eller att deras betydelse icke varit af de talande sjelfva
med full klarhet insedd. Derföre vilja vi ännu göra oss den frågan:
Månne ej de ap. Fäderna äfven med uttryckliga ord säga oss, hvad
som af det föregående synes vara en oundviklig följd, att Christus är
sann Gud? Och månne de icke derigenom visa, att de sjelfva äro i
fullt medvetande af, hvad de egenskaper, de tillägga Christus, i sjelfva
verket innebära? För att få deras svar i denna hjertefråga, skola vi
åter höra dessa Fäder, en och en särskilt, och på samma gång för-
vissas, att den bekännelse, som deras strödda yttranden om Christi egen-
skaper synas innebära, är till principen af dem alla uttalad.
Såsom förut blifvit antydt, är Barnabas en af dem, hos hvilka de
kristologiska yttrandena sparsammast förekomma. Hans tro på Christi
gudom synes hafva varit rotad i en hjertats enfald, som ännu ej anade
hvarken tvitvel eller motsägelser. Det synes vara derföre som han bland
de ap. Fäderna är den, hvilken om Christus sagt både det mesta och
det minsta. Ty af ingen bland dem ega vi yttranden, hvilka vid närmare
betraktande befinnas vara rikare till innehåll och bevisningskraft än
hans 2). Men uttryckligen talar han ingenstädes om Christi gudom.
?) Ign. Ep. ad Rom. 3.
2) Jfr kk. 5, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
