Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 | M. G. Rosenius.
and ocyfgs betyda efter tystnad, förbjuder betydelsen af prepositionen
änd’). Men om följaktligen denna tolkning visar sig ohållbar, så sy-
nes försöket till dess fasthållande, ur historisk synpunkt betraktadt,
icke ens behöfligt. Ty säkert är väl ej, att Ignatius, hvilkens död
plägar dateras till 115, icke skulle kunnat ega kännedom om innehållet
af ett lärosätt, som efter all sannolikhet var fullt utbildadt omkring
140. Möjligheten häraf är så mycket större, som dels emellan Ignatii
och Valentini vistelseorter, de båda hufvudstäderna Antiochia och
Alexandria, så i socialt som i vetenskapligt hänseende rådde en nära
förbindelse, dels Valentinus med sitt så rikt utbildade system väl icke
kan på en gång hafva blifvit färdig. Cotelerius anmärker ock, att det
bland de äldsta heretici var vedertaget bruk, att de först någon tid
hemligen utbredde sin lära, för att sedan, understödda af hemliga an-
hängare, öppet uppträda. Att nu de, som ville antaga, att Ignatius
med de ifrågavarande orden otx årrd diyfs To0cAFwv syftat på Va-
lentini osyg, såsom alltings ursprung, dermed nödvändigt skulle an-
tingen begå en anakronism eller ock gifva de ignatianska Brefvens äkt-
het till: spillo, kunna vi icke inse. Vidare anmärkes, att Valentini
Adyos icke sades vara omedelbart utgånget från oy, något hvarpå
isynnerhet Pearson?) velat lägga vigt. Detta kan dock ej på frågan
väsendtligt inverka, såvida dock osyg, i kraft af sin ställning, var
att anse såsom alla ändliga väsendens moder ?). Men här bör nu
ock märkas, att det ifrågavarande ignatianska ställets betydelse för
lösningen af vår uppgift icke beror af den frågan, huruvida det va-
lentinska systemets osy$ eller något annat var det närmast åsyftade.
Ty de äldsta kyrkohistoriska författare säga oss, att Gnostikerna i all-
mänhet lånat sina genealogier och &onläror från äldre skriftställare, och
stöd, att förf. till den längre recensionen af Ign. Bréf skulle i enlighet dermed för-
stått den ursprungliga texten, hvilken han återgifver så: ög low» avroö Adyos, oc
Öntös, AM ovsresdns’ ov ydp tor laläs lvågdgov gårnua, FM ripysias Isinis
ocgia yeryyTj. Det tyckes emellertid påtagligt, att denna version tvärtom visar
de” nämnda förklaringens oantaglighet, enär, då denna fattar gvy/ abstrakt, orden
ov Ööntös GM ovaresdns xrl, hvilka helt frånkänna A6yos betydelsen af något blott
abstrakt, dermed tillika visa, att oy, såsom korrelatum till Adyoc, icke heller bör
i denna betydelse tagas.
?) De exempel, hvarmed Pearson a st. p. 372 söker visa, att prep. åné här
skulle vara liktydig med prep. wsra, hafva, till följe af sin otillämplighet på ifråga-
varande fall, intet att betyda. |
3) Jfr a. st k. 5.
3) Cyrillus af Jerusalem yttrar sig ock, Cateches. 6, om Valentini lära sålunda:
podös bysvynos Fvynv xai drd vis Ioygs irexvonoiss déyer. Jfr Cotelerii omenda-
tion af detta ställe, Patr. Ap. IL p. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
