Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lutherska och den reformerta kyrkoförfattningens principer m. m. 69
kan i dess helhet. Då nu denna högsta styrelse är förordnad af Chri-
stus sjelf, som är kyrkans osynliga hufvud och styresman, så hehöfver
kyrkan icke statens erkännande och sanction af sina åtgöranden, utan
hon verkar såsom en ifrån densamma fullkomligt fri och oberoende lifs-
ordning !).
Då vi icke hafva för afsigt att skrifva den reformerta kyrkoför-
fattningens historia och uppvisa öfverensstämmelsen och åtskilnaden
emellan de särskilda reformerta ländernas kyrkoförfattningar, så stanna
vi här, öfvertygade, att vi med den gjorda teckniogen hatva framhållit
det i allmänhet väsendtliga i samma författning, huru den än må i
enskildtheterna hafva gestaltat sig inom olika länder. Vi våga tro, att
det anförda är tillräckligt, för att ådagalägga ifrågavarande författnings
förhållande icke blott till sina principer, utan äfven till den Lutherska
författningen.
Hvad först angår den reformerta författningens förhållande till
sin theori, så hafva vi funnit, att den, hvad vården och ledningen af
de särskilda församlingarnes angelägenheter beträffar, i hufvudsaken för-
blifver densamma trogen, men att den deremot i fråga om styrelsen af
kyrkan i dess helhet äfvensom kyrkans förhållande till staten både öfver-
skjuter och frånträder sina principer. Vi hafva nämligen ofvan fram-
lagt, att Calvin, om han än å ena sidan strängt skiljer emellan kyr-
kan och staten såsom hvar för sig sjelfständiga litsformer och varnar
mot en sammanblandning af dem, likväl å andra sidan tillerkänner
staten rättighet att såsom af Gud insatt till väktare af lagens båda
taflor vårda sig om kyrkans angelägenheter. Häraf, äfvensom af den
omständigheten, att öfverheten i Geneve gynnade reformationen, för-
klarar sig, att Calvin i den under hans egen ledning utarbetade kyrko-
ordningen kunde gifva sitt bifall till den statens andel i kyrkostyrel-
sen, som der gjorde sig gällande, då deremot i de länder, der kyrkan
organiserade sig under förföljelsen från en katholsk styrelse, hon icke
kunde annat än utur sig sjelf skapa en styrelse, som i möjligaste måtto
var af staten oberoende.
Taga vi nu slutligen i en jämförande öfverblick de båda kyrko-
författningarnes principer och dessas tillämpning, så framgår såsom re-
sultat af allt hvad nu är sagdt följande åtskilnad emellan dem båda.
Den Lutherka bekännelsen uppfattar kyrkan såsom ett trossam-
fund, der ordet rätt förkunnas och sacramenterna efter Christi instif-
telse förvaltas. I denna definition af kyrka är såväl hennes osynliga
som synliga sida framhållenp. Hon är osynlig, för såvidt afses bennes
1) Lochior s. 99—100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
