Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Commodum Possessionis och Besittningsskydd. 7
tionen förkastas och då det orätta i störandet ej heller förklaras af
någon rätt hos besittarens person såsom sådan, så synes ej någon an-
nano grund återstå, hvarför störandet af det factiska tillståndet skulle
vara en orätt, än den att det är en egenmäktighet, en sjelfhbjelp, hvil-
ken staten omedelbart för sin egen skuld måste förhindra.
En sådan förklaring af grunden till bésittningsskyddet synes onek-
ligen hafva det för sig att den åtminstone förklarar hvad som gör kränk-
ningen af besittning till orätt. Men om nu också häri ligger en för-
klaring hvarför besittnings-störande är orätt och en grund för dess
bestraffande och för förhindrandet deraf att den störande vinner en
fördel genom sin handling, så förklaras det dock icke hvarför, utan
att något antages tala för besittaren, besittningen skall återställas till
denne !).
Gans’ egen åsigt, hvilken försvaras och vidare utvecklas af K öpp e 2)
och en anonym författare 32), utgår från Hegels rättsphilosophiska stånd-
punkt och står eller faller med denna. Här behöfver blott anmärkas
att, då Gans säger att rättens grund ligger i viljan, men denna vilja
åter kan vara antingen en serskild vilja eller den allmänna viljan, så
motsvarar hvad Gans kallar den allmänna viljan hvad vi kalla rätt;
och genom att gifva den särskilda viljan benämningen rätt bar man
ej kommit närmare förklaringen af den rättsliga grunden till besittnings-
skyddet. Det som skulle förklaras vore nämligen hvarför den enskilda
viljan i det ifrågavarande fallet erkännes af den allmänna viljan.
En sådan förklaring synes utgöra föremålet för Puchtas framställ-
niog. Han indelar +) rättigheter i rättigheter till saker, till handlingar
och till personer, de sistnämnda rättigheterna åter i rättigheter till per-
soner utom oss (Åktenskaps- och Föräldra-rätt), till i oss öfvergångna
!) Att Rudorff, hvars deduction i första rummet afser Romerska Rätten,
icke deri har stöd för sitt antagande att de possessoriska interdicterna in-
förts. uteslutande för skyddande af statens intresse och icke besittarens en-
skilda, har Puchta (Kleine Civil. Schriften, Leipzig 1851 s. 262) med skäl
anmärkt, anförande L. 2. D. de interd. (43. 1.), der det i & 1 heter:
Publica utilitatis causa competit interdictum, ut publiea via uti liceat etc.
och i motsats deremot i & 3: Hc autem interdicta, que ad rem familia-
rem spectant, aut adipiscende& sunt possessionis, aut recuperande, aut re-
tinenda.
23) Zur Lehre vom Besitz. Berlin 1839.
3) Darstellung der Lehre vom Besitz ete. von einem preussischen Juristen.
Berlin 1840. s
4) Anf. st. afhandlingen: Za welcher Classe von Rechten gebört der Be-
sitz 3. 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
