Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Commodum Possessionis och Besittningsskydd. 17
Hvad slutligen angår den mycket behandlade frågan om besittnin-
gens plats i rättens system, så synes, om föregående framställning är
riktig, det rätta vara att, utom det att hennes betydelse i allmänhet
framställes i den allmänna delen (om en sådan öfverhufvud anses nö-
dig) !), besittningen får sin speciela plats dels vid läran om parterne
vid en rättstvist, dels vid läran om bevisningen samt att besittnings-
skyddet behandlas vid läran om exsecutionen. För öfrigt torde det
vara ändamålsenligt att, då besittningen, såvidt den tillsvidare erkän-
nes, får characteren af en slags interims-sakrätt, en öfversigt af läran
derom lemnas vid början af sukrätten.
Senare ÅAfdelningen.
Behandlingen af besittning i positiv lagstiftning.
I Den Romerska Rätten.
Att den presumtion, som besittning innebär, äfven efter Romerska
Rätten gaf en fördel vid bevisningen synes af förklaringen 2): ”Commo-
dum autem possidendi in eo est, quod, etiamsi ejus res non sit, qui
possidet, si modo actor non potuerit suam esse probare, remanet suo
loco possessio; propter quam causa, cum obscura sint utriusque jura,
contra petitorem judicari solet”. Men då possessio har både en vid-
sträcktare och en inskränktare betydelse, så är, då af det anförda stället
ingenting med säkerhet kan slutas, frågan den, huru possessio fattades,
då fördelen vid bevisningen tillades densamma. Nu visar det sig väl?)
att possessor i vidsträcktaste mening (omnes, qui tenent et habent re-
stituendi facultatem) till en början blef svarande vid vindicationspro-
cess. Men det ålägges på ett annat ställe 4) ”alterius nomine possidens”
att i sådant fall ”dominum nominare”, och denne, det vill säga den som
!) Föröfrigt anse vi i fråga om beböfligheten af en sådan, likasom om besittnin-
gens uteslutande förläggande dit, v. Savignys yttrande (anf. st. s. 32 n. 4) vara full-
komligt träffande: ”Wenn man einen allgemeinen Theil nöthig findet, so lässt sich
nichts dagegen einwenden, dass der Besitz darin aufgefährt werde, da ein solcher
allgemeiner Theil doch nur wegen subjectiver Bedärfuisse der Mittheilung da zu
seyn pflegt, ohne dass ihm Begriff und Inhalt wissenschaftlich vorgezeichnet werden
kann. Nur das ist wesentlich und nothwendig, dass tber dieser Erleichterung nicht
vergessen werde, den eigentlichen Zusammenhang des Besitzes mit dem besondern
Theile, d h. mit dem Rechtssystem selbst, anzuerkennen und darzustellen.
2) $ 4. Inst. de interd. (4. 15)).
3) L. 9. D. de rei vind. (6. 1).
4) Const, 2 C. ubi in rem actio etc, (3 19).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
