Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Th. Rabenius.
tionsrätt öfver marken — all skada, som marken genom försöksarbetet
för framtiden kan hafva tagit !). Blir utmål verkligen lagdt för gruf-
van, är han skyldig att ersätta detta, och godtgörelsen för den skada,
försöksarbetet åstadkommit å marken, är då inbegripen i ersättningen
för utmålet. Till att ytterligare trygga egarens eller innehafvarens
af jorden rätt i detta hänseende medger lagen ?) dem att af in-
mutaren för dessa ersättningar fordra borgen, innan han får börja
sitt arbete; och på det att jordens egare eller innehafvare må blifva
i tillfälle att utöfva de dem tillagda rättigheter, är stadgadt icke blott
i allmänhet att mutsedeln skall kungöras 2), utan äfven att den skall
dessa personer särskildt meddelas 4). Såsom gifna i jordegarens eller
innehafvarens intresse må man väl ock anse föreskrifterna om att ar-
betet skall börja inom ett år från mutsedelns:’utfärdande, der ej in-
mutaren genom af lagen godkändt förfall blifvit derifrån hindrad 3);
att blott vissa byggnader få å den inmutade platsen uppföras m.r’ 6).
— Förbudet att inmuta fyndighet, belägen på mindre afstånd än ”I0
famnar från boningshus, eller annan vid gården uppförd byggnad, e!-
ler från tomtplats eller trädgård utan tillstånd af såväl jordegaren
som den, hvilken nyttjanderätten dertill innehar, är jemväl ett stad-
gande, hufvudsakligen gifvet i jordegarens intresse 7). Detta stadgande
är dock i åtskilliga afseenden ofullständigt. Förbudet hade först och
främst bort utsträckas till andra föremål, vid hvilkas skyddande mot
skada af försöksarbete egaren eller det allmänna hade ett lika stort
intresse, som jordens egare eller brukare i afseende på de nämnda,
t. ex. till kyrkor, kyrkogårdar, vägar, kanaler, m. fl. Vidare är en
jordegare, å hvars grund försöksarbete icke verkställes, men hvars
hus etc. ligga inom gränsen af det betecknade afståndet, enligt stad-
gandets ordalydelse icke berättigad att förbjuda inmutning af dylik
närbelägen fyndighet; ty den jordegare, som $:n omförmäler, är utan
tvifvel den, å hvars grund arbetet anställes. Då det endast är jord-
egaren eller den, som nyttjanderätten dertill innehar, då inmutning
sökes, hvilken eger förbjuda inmutningen, så äro vidare de, hvilka
kunna ega de närbelägna husen, trädgårdarne etc., utan att ega jor-
den 3), icke berättigade till förbudets utöfvande, ehuru de dervid
1) a. st. & 12. 2) a. st. & 14. 3) a. st. & 7.
4) a. st. & 14. 3) a. st. $ 15. . 6) a. st. & 16.
7) a st. & 2.
8) Hänför har man det i & förekommande ordet ”dertill” till närmaste
objekt, det i det sammansatta ordet jordegaren förekommande substantivet
jord, får man den i texten angifoa meningen. Att så bör ske, följer af
den lydelse stället ursprungligen egde i det inom H. Domst. utarbetade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
