- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
36

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 | Th. Rabenius.

gala mineralierna åt vissa personer, blir deremot lagstiftningen mera
invecklad. Der staten tillerkänt sig eganderätten till vissa mineralier,
men likväl icke tagit den uteslutande rätten till deras bearbetande i
anspråk för sin räkning, kan den, med afseende på tilldelande: af
eganderätt till dessa undantagna mineralier, förfara på ett tvåfaldigt
sätt: Staten kan nämligen förbehålla sig att tilldela eganderätten till
ett mineralstreck åt den han för godt finner, och för detta till-
delande uppställa mera eller mindre bestämda vilkor. Detta är det
franska systemet, hvilket står ganska nära den rena regalrättens, enär
enligt detta sistnämnda system ingenting förbjuder egaren till före-
målet att efter behag förfoga öfver detsamma, således äfven upplåta
det åt den han vill. Sådant förekommer öfverallt under den rena
regalrättens system genom de s. k. specialförläningarne. Det är fast-
ställandet af mera eller mindre bestämda vilkor för upplåtandet, som
närmar detta system till det andra. Detta andra system åter består
deri, att sedan staten afsagt sig den uteslutande rätten till de undan-
tagna mineralierna, han åt den, som dertill i behörig ordning qvali-
ficerat sig, inrymmer en bestämd rätt till att blifva egare till ett så-
dant mineral. Detta är det system, som af ålder gällt i Tyskland
och i de länder, hvilka hämtat grunderna för sin bergslagstiftning från
detta land. I öfvereusstämmelse med sakens natur tillägger detta sy-
stem den, som gjort ett fynd af ett friförklaradt mineral, egande-
rätten till detsamma, och, om flere göra anspråk derpå, inrymmes
företrädet åt den äldre uppfinnaren, en grundsats, som funnit sitt ut-
tryck i det tyska ordspråket: der erste Finder, der erste Muther.
Denna grundsats kan för öfrigt modifieras dels derigenom att äldre
skärpare erhålla företrädesrätt till fyndet, såsom, enligt hvad ofvan
blifvit anfördt, skett i den sednare tyska rätten, dels derigenom att
jordegaren lemnas rätt att jemte uppfinnaren deltaga i arbetet, en be-
stämmelse, hvilken för närvarande utgör ett charakteristiskt drag i
den svenska och norska rätten, framför allt i den svenska, genom den
stora utsträckning, hvari detta jordegarens deltagande i grufarbetet
är medgifvet. Grundtanken i systemet blir i alla fall uppfinnarens
rätt, såsom närmast sammanhängande med dess princip, och jord-
egarens rätt till deltagande i arbetet kan ej anses annat än som en
koncession åt ett annat intresse än bergsbrukets. |

I Sverige likasom i Tyskland, tillkommer eganderätten till ett
friförklaradt mineral först och främst uppfinnaren !). Men då hang
rätt måste vara beroende af en handling, som på honom öfverlåter

!) GrufveSt. & 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free