Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 55
salband omgifvande berget, hvilket tillägg noga åtföljde gångens fallande
på djupet och bar namn af "die Vierung.” Det utmål, hvars bestäm-
mande skedde på nu beskrifna sätt, sades vara utmätt ”nach gestreck-
tem Felde.” — Det andra sättet för utmålets bestämmande bestod der-
uti, att man på marken utstakade ett. visst, till storleken bestämdt,
område, från hvars gränser man tänkte sig ytor sträckande sig lodrätt
ned i djupet, hvilka sålunda derstädes bildade utmålets gränser likasom
dessa i dagen bestämdes af det på marken utstakade områdets storlek.
En modifikation af detta slags utmål bestod deruti, att man jemväl
tilldelade detsamma en horisontal gräns på djupet, hvarigenom utmålet
erhöll en kubisk form. En annan modifikation uppkom ock derigenom,
att man någon gång ej räknade gränsen på djupet i lodrätt fallande
från gränsen i dagen, utan lät den förra gränsen bestämmas af den
rigtning någon viss gång tog på djupet, så att gränsen från denna gång
på djupet befann sig på samma afstånd från densamma, som egde rum
i dagen. Åfven dessa utmål kunde vara eller icke vara förenade med
"die ewige Teufe.” I förra fallet egde utmålsinnehafvaren att tillgodo-
göra sig hvarje inom utmålet befintlig fyndighet, i det sednare blott
en viss, men i båda fallen blott så länge de föllo inom utmålets gräns.
Det ankom således, i de flesta fall, på utmålets bredd och storleken
af den vinkel gångens fallande bildade mot horisontalplanet, huruvida
en större eller mindre massa af mineral skulle falla inom utmålet. —
Detta sätt för utmålets bestämmande sades ske ”nach geviertem Felde”).
Dessa båda sätt att bestämma utmålet förekomma numera endast
i Norge 2). Den nyare tyska lagstiftningen bar deremot helt och hållet
öfvergifvit utmålets bestämmande efter sträckt fält utan föreskrifver
dess utmätande på marken till en bestämd rymd, hvars gränser i lod-
rätt fallande beräknas såsom utmålets gränser på djupet 3). Till följe
af de egendomliga bestämmelser för utmålets utmätande, hvilka gällde
enligt den äldre tyska rätten +), utmätes det i särskilda, af lagen till
arealinnehållet och någon gång äfven till formen bestämda, stycken,
Grubenmasse — af hvilka ett visst antal, olika efter mineralets art
och sätt att bearbetas, beräknas på hvart utmål — Grubenfeld >).
Enligt österrikiska lagen utgör hvarje Grubenmass en särskild rektangu-
lär yta, hvilken utstakas för sig sjelf på marken och sammanlägges
med de öfriga till bildande af sjelfva utmålet (das Grubenfeld)?); en-
!) Karsten. a st. sid. 119 ff. 2) Norska lag. $ 23.
3) Österr. lag. $$ 34, 42. Sachs. lag. $ 51.
$) Karsten. a. st. sid. 118. Wenzel. a st. sid. 280.
3) Österrik. lag. $$ 34, 36, 42, 46, 47. — Sachs. lag. $ 51.
S) Sc de i föreg. not anförda $$ af denna lag. Wenzel a. st. sid. 316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
