Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 E. V. Nordling.
ken äfven å det tredje tinget förfallolöst uteblifver, stadgar: ”wari thå
fälder åth hofwudsakinne”. Men sedan begreppet om nödvändigheten
af skyndsamhet i rättsskipningen utbildat sig, föreskrefs genom Kongl.
Förordo. den 19 April 1692 ”at Domarne i alla Domstolar, så på Lan-
det som i Städerne, skola strax uppå första stämningen hufwudsaken
till Laga skiärskådan optaga, och therutinnan så dömma, som then fin-
nes vara beskaffad, oachtat then stämde Parten sig wid Rätten ej in-
finner”. Stadgan om vidlyftigheters afkortande i rättegångar den 4 Julii
1695 upptager denna föreskrift såväl för Härads-Rätterne som Käm-
ners- och Rådstufvu-Rätterne i de mål ”som ther immediate uptagas”,
och bjuder tillika, att de af dessa rätter sålunda gifna domar skulle gå
i verkställighet emot den uteblifne parten, hvaremot det lemnades ho-
nom fritt att derefter instämma vederparten till Rätten, för att få sa-
ken ånyo upptagen och afdömd. Sådant ålåg Rätten, om den vinnande
parten blifvit i laga ordning instämd, å landet till det ting, hvartill
den uteblifne efter domens kungörande för honom eller dess verkställig-
het först kunnat sådant fullgöra, och i staden inom en månad efter
sagda tillfälle. Dessa stadganden äro närmaste källan till föreskrifterna
om återvinning, sådana de i 12 Cap. 4 6 Rätteg.-Balken af 1734 års
lag förefinnas. Men redan i Uplands-lagen och Christoffers Landslag
förekomma stadganden, som antyda på en sådan rätt för en svarande,
mot hvilken contumaciedom fallit. Sedan den förre bjudit, att, då sva-
randen uteblifvit under 3:ne ting, det fjerde tinget skulle utsättas att hål-
las i den by, der svaranden bodde, och att, om han äfven då tredskades,
domaren egde å samma ting döma till sakens utmätning i svarandens
gård, tillägges: ”Sipen standi bet met en bry lagh bing bem til wiz-
orbe sik will werie” !). Enligt Landslagen åter skulle, sedan svaran-
den för uteblifvande blifvit fäld åt hufvudsaken, om föremålet för tvisten
var en jordegendom, tolf män af tinget nämnas, som förde käranden i
godset; hvarefter det heter: ”Swaranden hafwi sidhan natt och aar at
winna thet igen, om han kan medh rätt” 2).
Vad, Revisions-ansökning och Besvär äro rättsmedel, genom hvilka
man hos högre Rätt söker ändring i en lägre domstols beslut i rätts-
saker. För deras möjlighet erfordras således en utbildad instance-ord-
ning med två eller flere domstolar af olika värdighet, den ena öfver-
ordnad den andra. Så länge i vårt fädernesland de minsta rättsförbun-
den eller häraderna utgjorde sjelfständiga rätts-district, i hvilka folket
omedelbart eller genom sin höfding förkunnade och afgjorde hvad i
hvarje sak skulle vara rätt, kunde något appellerande till högre instance
!) U.-L. pingmala B. 3. 2) Chr. L.-L. Tiogm. B. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
