Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Remedia Juris enligt Svensk Lag. 9
således ursprungligen ega rum "för vägrad dom eller rättegångsförmån,
eller då Domaren skäligen kunde misstänkas för väld och mannamån”.
Detta antagande finner stöd deraf, att Abrahamsson i sina anmärk-
ningar till Landslagen 1), med åberopande af jast nämnda lagrum, för-
klarar, att besvär ega rum, ”när någon Underdomare anklagas hafwa
begått någon Nullitet i dess Dom, som intet blifwit appellerat emot”,
samt derpå anförer Kongl. Resolutionen den 16 October 1723, der det
tillåtes part, som vill klaga de male administrata et denegata justitia,
att utan bruk af beneficium revisionis sina besvär hos Kongl. Maj:t
andraga; hvarefter slutligen Abrahamsson såsom exempel uppräknar en
mängd fall af domvilla och andra fel i rättegången, eller desamma
som de, vid hvilka sedan 1734 års lag äfven tillåter besvär. Vidare
utbildning erhöll utvägen att genom besvär söka ändring i ett medde-
ladt beslut, i det att under slutet af 17:de århundradet det blef all-
mänt brukligt, att brottmål icke genom vad utan i besvärsväg skulle
fullföljas i högre Rätt 2). De föreskrifter, som i sammanhang dermed
gåfvos, att dessa mål antingen medelst underställning eller per quere-
lam skulle gå directe från Härads-Rätt till Hof-Rätt, således med för-
bigående af Lagmans-Rätten, häntyda med afseende på sitt ursprung
på stadgandet i Rättegångs-processen, att Hofrätten skulle upptaga
klagomål öfver förnekad rätt af Häradshöfdingarne, jemte Lagmännen,
Borgmästare och Råd. Till besvärens införande såsom hufvudsakligt re-
medium juris i criminella mål bar förmodligen det förhållande bidragit,
att, efter bortfallande af den gamla rent accusatoriska processen i dessa
mål, domaren icke mera i dem uppträdde såsom den, hvilken enligt
lag skilde eller medlade emellan tvänne tvistande för honom likgiltiga
parter, utan såsom en statens embetsman inqvirerade emot den för brott
misstänkte, hvilken sålunda kunde finna anledning att klaga, att han
icke efter lag behandlades och derigenom led orätt. Allt nog, — redan
före utfärdandet af 1734 års lag synes den skilnad hafva rättsligen
uppkommit mellan vad och revision, & ena sidan, samt besvär, å den
andra, som i nämnda lagbok finnes utpräglad; ehuru uttrycken besvär
och besvära sig icke förr än genom lagboken öfvergick till techniska
benämningar för ändrings-sökande vii guerele, emedan i äldre författ-
ningar besvära sig, eller inlägga sina besvär, äfven nyttjas om fallföl-
jande af vad och med afseende på revisions-ansökningar.
Hvad städerna beträffar, hade rättegångssättet utbildat sig derhän,
att alla criminalmål upptogos af Kämners-Rätterna, hvilka likväl
) Sid. 674.
2) K. Br. d. 23 Januarii 1693 (Schmedeman sid, 1337). Abrahamssons
Anmärkn, sidd. 594, 595 och 670,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
