- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
12

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 E. V. Nordling.

söka återvinning. Instämmer denne inom laga tid sin återvinninge-talan,
måste förderiskull den vädjade saken förfalla och parterna lemnas öppet
att, sedan dom i återvinningsmålet fallit, öfverväga huruvida de vilja
dermed åtnöjas eller genom vad deremot ånyo draga saken till Hof-Rät-
ten !). På det saken ej må samtidigt bebandlas vid både Hof- och
Under-Rätten, synes Hof-Rätten ej böra till behandling upptaga en ge-
nom vad af käranden emot tredskodom inkommen sak, förr än styrkt
är, att vederparten erhållit del af domen och ej lagligen sökt återvinna
densamma.

Schrevelius i sin Lärobok i Civil-Processen sid. 131, gör fullgö-
randet af contumacie-domen, likväl med ofvan uppgifna undantag, till
ett vilkor för svaranden att erhålla återvinning, eller, såsom det med
en juridisk term benämnes, till ett prestandum derför. Detta strider
emot ordalagen i 12 Cap:s 3 $, der det heter: ”Gånge Domen til ut-
mätning, ther Käranden thet äskar”, och var ej heller deras mening,
som skrefvo 1734 års lag, hvilket kan ses af denna lags behandling
hos Ständerna ?).

För att svaranden vid målets återupptagande verkligen skall er-
hålla återvinning erfordras naturligen, att nya skäl, som försvaga dem,

1) I R.-B. C. 12 beröres ej ett sådant fall, troligen af den anledning att det
ansågs vara ett speciale, som ej deri borde utsättas utan ankomme på en
god domares pröfning. Men Abrahamsson yttrar i anmärkningarna till Lands-
lagen sid. 611: ”Wädier den Parten emot en contumacim dom, som tilstä-
des warit, men den borta warit söker den at återwinna, så hwilar Appel-
lationen, til dess at återwinnings-twisten är afgjord, och då sådant skiedt,
må den, som appellerat, sig omhugsa antingen han kan sitt förr interpo-
nerade wad fullföllja, eller gripa til en ny appellation emot den senare
Domen, eller ock der wid aldeles adquiescera”. Att likväl, såsom af A bra-
hamsson antages, tillåta parten att fullfölja det äldre vadet, som derför blott
skulle hvila tillsvidare, torde ej vara i sin ordning, emedan vid sådant för-
hållande en sak skulle vara anhängig på en gång vid Under- och Öfver-
Rätt. Dessutom bör, sedan dom fallit i återvinningsmålet, hvilkendera af
parterne, som vill söka ändring, gifva sådant tillkänna, på det den andre
må veta, om han skall infinna sig till svaromål vid högre Rätt; och ett så-
dant tillkännagifvande utgör just vadet.

2) På anmärkning af Abrahamsson att den i 4 & förekommande föreskrift:
”Pröfwas thet, att han för fattigdom ei orkar fulgiöra Domen, inom then tid
som sagt är; hafwe äntå macht at söka återwinning”, involverar såsom ett
prestandum, att innan någon må söka återvinning, bör han först fullgöra
domen, hvilket vore olämpligt, svarades nämligen af Lag-commissionen, att
sista orden i 3 & visa, att den som vunnit får söka utmätning & sådan
dom, och att det således ej är något prestandum för den, som tappat, att
fallgöra domen zjelfmant; hvarföre så mycket mindre den mening i 4 &,
till den som fattig är, derbän kunde förtydas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free