Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om accommodationsbredden och refractionsanomalierna hos ögat. 7
oändliga fjerran, Ehura absurda och löjliga dessa uttryck vid första
påseende kunna förefalla, åro de dock sårdeles betecknande och prak-
tiska. E:nedan således verkliga utgångspunkter för convergenta strålar
ej gifvas, så tänker man sig convergensen beståmd genom den punkt
bakom ögat !), till hvilken de strålar convergera, för hvilka detta öga
år inrättadt. Ju mindre convergensen år, d. v. s. ju mindre strålarne
skilja sig från de paralella, desto långre bort bakom ögat år den
punkt belägen till hvilken de convergera, och ju starkare convergensen
är, desto nårmare kommer denna punkt att ligga. Ett öga som år
inrättadt för strålar hvilka convergera till 10” afstånd har svagare
brytningskraft och år alltså mera hypermetropiskt ån det, som kan
förena de till 20” eller 30” afstånd bakom ögat convergerande strålarne.
Här torde vara på sin plats att egna några ord åt den nomen-
elatur som gjort sig gällande för att beteckna ögats olika refractions-
tillstånd. Det tillstånd som här benåmnes hypermetropi har först i
sednare tider blifvit till sitt våsende bekant. Man kallade det först
hyperpresbyopi, emedan det ansågs som en högre grad af presbyopi,
som sedan gamla tider gällt såsom motsats till myopi. Man fann
dock snart att detta var något helt annat ån presbyopi och för att
undvika misstag och begreppsförvirring beslöts på den ophthalmolo-
giska congressen i Heidelberg 1858 att antaga den af v. Grefe och
Helmholtz först anvånda benåmningen byperopi i stället för hyper-
presbyopi. Donders, hvars lika ihårdiga som skarpsinniga forsk-
ningar inom detta område af ophthalmologien vetenskapen har att
tacka för den reda och klarhet, som numera der finnes, har äfven
reformerat nomenclaturen och sökt bringa mera öfverensståmmelse
mellan benåmningarne på de olika refractionstillstånden hos ögat. Af
grekiska ordet Zuusroos (lagom) och äv har ban bildat benämningen
emmetropi, för att dermed beteckna det normala ögats refractions-
tillstånd. Hvarje afvikelse derifrån år ametropi och kan denna vara
antingen brachymetropi eller hypermetropi. Sjelf bar ban dock i stället
för brachymetropi bibehållit den gamla benåmningen myopi, då bruket
deraf ej kan vara förenadt med någon fara för begreppsförvirring, så-
som händelsen år med hyperpresbyopi.
Då ögat, hvilken dess refraction ån må vara, i hvila är inråt-
tadt för det största afstånd på hvilket det år möjligt för detta öga
1) Då vi här och framdeles använda detta uttryck ”bakom ögat", menas
egentligen bakom den främre ytan af linsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
