Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om accommodationsbredden och refractionsanomalierna hos ögat. = 11
tionsbredden inom det positiva området. I sådant fall kan det hyper-
metropiska ögat, ehuru först med användande af sin accommodation,
se klart i fjerran och åfven på nårmare håll, allt efter fjerrpunktens
låge och accommodationens storlek. Ett hypermetropiskt öga, som har
lika stark accommodationskraft som vi antagit hos det emmetropiska,
och hvars fjerrpunkt ligger inom det negativa området 10” bakom
ögat, bar sin nårpunkt på 42/;” afstånd framför ögat och kan således,
ebutu med större ansträngning af sin accommodation, se klart äfven
på nåra håll. Accommodationsbredden hos det hypermetropiska ögat
har sålunda en utstråckning, som ligger åtminstone till en del bortom
det oändliga fjerran och kan .derföre ej direkt mätas.
Ofvanstående torde vara tillråckligt för att gifva begrepp om det
olika låge som accommodationsbredden eller området för det tydliga
seendet måste hafva vid olika refractionstillstånd. Tillika kan man
sluta, att accommodationsbredden kos särskilda ögon med samma
refraclion är beroende af accommodationskraften, så att ju mindre
den sednare år, desto mindre år åfven den förra. Deremot kan en
accommodationsbredd, som har helt olika utsträckning hos ögon med
olika refraction, dock hafva samma värde med afseende på accom-
modationskraften. Således kan man ej, från en direkt jemförelse af
accommodationsbreddens absoluta utstråckning hos ögon med olika
refraction, draga någon slutsats på deras accommodationskraft. För
att derföre finna ett uttryck för accommodationsbredden, hvarigenom
man kan jemföra detta dess värde hos olika ögon, har Donders an-
gifvit en method, som är för den praktiske låkaren ytterst beqväm
och tillräckligt noggrann samt derföre blifvit nåstan allmånt antagen.
Då den stödjer sig på låran om spheriska linsers ljusbrytning och de
formler som gifvas för denna, så skola vi här lemna en kort fram-
ställning af dessa formlers anvåndning under några af de olika för-
hållanden som förekomma.
"Det omvända värdet af focaldistansen (f) bos biconvexa och
biconcava linser är lika med det omvända värdet af ”föreningsvid-
derna” d. v. 8. föremålete (a) och bildens (b) afstånd”, enligt formeln,
Yf = Ya + !/b för biconvexa och
— Yf = Ya + !/b för biconcava linser.
År focaldistansen och föremålets afstånd bekanin. så har man
vid bieonvexa linser ’/b = Yf — Ya.
Antager man nu a== 0, i hvilket fall !/a blir = 0 så år !/b
= 4 eller db = f. Alltså förena sig strålarne hår på ett afstånd,
m år lika med brånnvidden d. v. s, i brånnpunkten. År återigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
