Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Wilb. Moberg.
igenom blir det på detta sått funna vårdet af nårpunkten ej så exact
som det kan blifva genom direct måtning eller åfven genom anvånd-
ning af svagare convex- eller concavglas. Till dessa nårmare beståm-
ningar och controller återkomma vi vid refractionsanomalierna.
Vid dessa undersökningar med glas måste man dock alltid lita
det ena ögat vara betäckt under det man undersöker det andra, af
orsak som vi hår nedan skola visa.
Vid direct måtning af den aflågsnaste och nårmaste punkten, på
hvilken kan ses med båda ögonen på en gång, finner man gränserna
för den accommodationsbredd, som är disponibel till gemensamt se-
ende. Det resultat, hvartill man kommer genom undersökning med
glas af ett öga i sender, blir ungefår detsamma, antaget i båda fallen
att refractionen och accommodationen hos båda ögonen äro lika. Då
vi hådanefter tala om accommodationsbredd utan något tillågg, så mena
vi denna till gemensamt seende disponibla.
Man har nemligen sedan långe funnit, att accommodationen ej
kan användas utan att ögonens synaxlar ’) convergera till ett visst
afstånd och, omvåndt, att synaxlarna ej kunna convergera utan att ac-
commodationen i viss grad säåttes i verksamhet deraf. Detta accom-
modationens beroende af synaxlarnes convergens år dock ingalunda
absolut, såsom Johannes Mäller och Schroeder v. der Kolk m. fl.
hafva påstått, utan det gifves ett större eller mindre spelrum för ac-
commodationen vid en beståmd grad af convergens hos synaxlarne.
Den accommodationsbredd, som sålunda finnes vid en viss grad af
convergens hos synaxlarne, kallar Donders den relativa, hvilken be-
nämning vi hår fasthälla. Genom prof med convex- och concavglas
samt prismer kan man lätt öfvertyga sig om tillvaron och storleken
af denna. En sådan undersökning verkställes på följande sätt:
Man låter en person, t. ex. med normal refraction, fixera ett
föremål eller låsa en skrift på 16” afstånd och ser till att båda
ögonen åro rätt inställda, så att seendet är gemensamt. Om afstån-
det mellan båda ögonen antages till 28!/2”’, så skära synaxlarne, om
de tånkas förlångda, hvarandra under en vinkel af ungefär 10”. Man
bevåpnar nu hans ögon med glas — !/,,. För att neutralisera denna
!) Synaxel begagna vi i samma bemärkelse, som sednare tyska författare
använda orden ”Gesichtslinie” och ”Sehlinie”, och bör den derföre skiljas från
ögats optiska axel. Den linie som drages från en lysande punkt genom
ögats ”knutpunkt” till stället för det directa seendet (fovea centralis uti ma-
cula lutea) ligger nemligen framför denna punkt något inåt och uppåt och
bakom densamma något utåt och nedåt från ögats optiska axel.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
