Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om accommodationsbredden och refractionsanomalierna hos ögat. 47
Det hår framstållda exemplet år en hypermetropi — !/s med un-
gefår !’/; accommodationsbredd. Emedan det hypermetropiska ögat i
allmänhet ej har fullt så god accommodation som andra ögon, är den
här antagen vara !’/s, mindre. Nårpunkten ligger derföre på ungefår
YI” afstånd från ögat. Den latenta hypermetropien utgör ’/;a, så att
endast !/2, visar sig vid första undersökning, och således ligger den
skenbara fjerrpunkten på — 24. Vid 0 graders convergens eller pa-
rallela synaxlar år den relativa accommodationsbredden !/s, således
dubbelt så mycket som hos det myopiska ögat. Den positiva delen
af den relativa acecommodationsbredden år ytterst ringa och redan vid
12? å 15? convergens, då synaxlarne skåra hvarandra i 97-10” af-
stånd från ögat, upphör den helt och hållet, d. v. s. detta är nårma-
ste punkten för det gemensamma seendet. Den absolut närmaste
punkten 8” kan endast nås med en convergensvinkel hos synaxlarne
af 50? å 60 i stållet för 18”, som vinkeln skulle utgöra, om båda
ögonen vore rått inställda på detta afstånd. Detta egendomliga för-
hållande förklaras deraf, att det hypermetropiska ögat blifvit tvun-
get att vid seende med paralella synaxlar anvånda en god del af sin
accommodation (i det hår framställda exemplet mer ån hålften), och
återstoden: redan vid ringa convergens hos synaxlarne. Detta har det
också lårt sig, men följden derutaf år att det ej kan frivilligt slåppa
efter sin accommodation, hvarföre en stor del af hypermetropien så-
som vi sagt år latent. Vi finna också, att detta behof, att vid en
ringa convergens använda en stor del af accommodationen, endast med
svårighet kar uppfyllas, ty det hypermetropiska ögat kan nått och
jemnt accommodera för den punkt der synaxlarne skåra hvarandra, i
motsats mot det emmetropiska och isynnerhet det myovpiska, som
kunna accommodera för ett betydligt närmare afstånd. Uti det hår
framstållda exemplet visar oss den ringa utsträckning, som den po-
eitiva delen af den relativa accommodationsbredden har, att detta öga
ej kan anvånda mer ån ’/so—!/« accommodation utan att öka con-
vergensvinkeln hes synaxlarne, åfvensom att denna ej kan minskas
med mer ån omkring 2 grader med bibehållande af samma accommo-
dationsanstrångning. Utom det att hypermetropiska, för seende på
hvilket afstånd som helst, alltid behöfva anvånda mer accommodation
ån andra, år åfven det inbördes beroendet mellan accommodationen och
synaxlarnes convergens mycket större. Hos många hypermetropiska är
förhållandet på långt når ej så gynsamt som hos det i fig. 9 fram-
atällda exemplet. De kunna nemligen ej en gång lära sig accommodera
så mycket, som behöfves för att se klart i fjerran, utan att i mer
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
