Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Wilh. Moberg.
Med detta glas flyttas nårpunkten till 10”, och för att se på 12”
behöfver ögat anvånda ’/3> accommodation, hvilket är 2/, af hvad det
eger nemligen ’/.s. En presbyopisk har derigenom att han kan ar-
beta med anvåndande af mycket accommodation, och sålunda utan be-
hof af så starka glas, den fördelen att den aflågsnaste punkten för .
det tydliga seendet ej bringas så nåra ögat. I ofvanstående exempel
ekulle den komma att ligga på 30”, och då kan han således med det
använda glaset se ganska bra i fjerran. En presbyopisk angifver
sjelf båst det afstånd, på hvilket det år honom behagligast att låsa
eller annars arbeta, och man kan i allmänhet beråkna att han utan
svårighet kan anvånda ?/; af sin accommodation. Orsaken till denna
förmåga torde ligga deruti, att, då linsen hos åldre personer år mera
seg, det fordras proportionsvis mycket mindre muskelkraft för att
åstadkomma den första tillökningen i convexitet och således ljusbryt-
ningskraft, ån den sista. Sålunda skulle t. ex. för de första ?/, al
accommodationen ej erfordras mer kraft ån för den sista !/;, och der-
före skulle den presbyopiske ej åndock anvånda mera ån bhålften al
sin muskelkraft.
Från början af denna afhandling hafva vi utgått från den förut-
sättningen, att de från en punkt af ett föremål utgående ljusstrålar
skulle åter tråffas i en punkt på retina, så vida föremålet vore be-
låget inom ögats synvidd. Detta tål dock vissa inskrånkningar, som
hos friska ögon åro af föga vigt i practiskt hånseende, och hvilka vi
derföre endast i kortbet skola omnåmna.
Utaf physiken år bekant att spheriska linser lida af en tvåfaldig
aberration, nemligen en chromatisk och en spherisk. Med den första
menas det förhållande, att ljusstrålar af olika fårg brytas olika, så
att t. ex. de från den violetta åndan af spectrum brytas starkare åp
de från den röda. Den spheriska består deruti, att de ljusstrålar,
som gå genom periferien af en spherisk lins, brytas starkare ån de,
som gå genom dess axel.
Genom combination af linser af olika glasarter kunna dessa båda
olågenheter nåstan helt och hållet undvikas; en sådan combination
kallas ett aplanatiskt system.
Det menskliga ögat kan dock ingalunda betraktas som ett sådant
system. Det lider nemligen af chromatisk . aberration, dock ej i så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
