Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Re. 6.
den i ett Haf af ljug fimmande himmelen, fom fnart ej mer vet af någon natt;
den fröjd, fom bemåttigar fig alt lefvande: — allt fammanflämmer i den nordiffa våren
att ingifva en åfverfoämmande fänfla af ett på en gång ur långvarig dvala åter val
nande [if. Om denna förfta öfvergång gör ett flarbare intryd, få har den frilla bloms
mande förkofring, fom omedelbart följer derpå, ett eget mer rörande behag, genom def
afbrott mot den eljeft få ofta ofruktbara florheten i den nordiffa naturen, och
genom den ffugga af frar förgänglighet, fom ligger fig öfver vårens egen ftönhet.
Ur. 7.
All naturens ffönhet har i Norden ett vift fpådt tycke. Det gäller
om den utfprickande rofenå ffära färger, intill den rodnad, fom blommar
på den nordiffa flickans find; det gäller om det ljufare färgfpelet på Nors
dens himmel, jemfördt med Söderns dunkelblåa luft; det gåler om gräfens
och [öfvenå här mera Ilifliga, ljufare grönffa, Hvilfen, få fälfamt afbrys
tande mot vintrenå oförändradt qvarftående vittnen, våra dunkla, dyftra
barrffogar, egentligen är ett bevis på en värtlighetenå foaghet, hvilken i
Söderns mognare natur och likfom fullblodiga alfter ej finnes.
Ur. 8.
Si liknar ffönheten i Norden näftan altid ett fpädt och ljuft barn,
hvars rörande, oftyldiga täthet redan i vaggan tycde8 bedja om för:
ffoning för den hårda lott, hvaraf det en gång ffall till förgängelfe
dömmas; och den ffarpa motfatå mellan ftränghet och mildhet, Lliflighet
och dvala, hvilken röjes i det nordiffa årets fliften, gör På detta fått
fin närmwarelfe fänbar äfven midt i def meft blomftrande vår.
Ur. 9.
Deffa od) få många andra utmärkande egenheter, fom ljuft
eller fmårtfamt ingripa ti menfeliga lifvet, tyfa8 äfven derföre
mer i Norden draga menniffans deltagande och uppmärktfamhet
till naturen od) göra en närmare frändfrap till henne och Hennes
hemligheter, ett både djupare och mer omfattande naturfinne, till
ett grunddrag hoå utmärftare nordiffa fjälar. Redan ti Nordens
äldfta gudaslära och ffaldefonft är det detta anlag, fom i dunkla
bilder och toner uttalar fig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
