Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om sinnessjukdomarnes stadier. 7
deras indelning fästa hufvudsakligt afseende vid symptomerna, hvilka
sålunda här måste tjena till indelningsgrund.
De psychiska sjukdomarnes symptomer äro redan i sina minsta
detaljer så fullständigt beskrifna, att något helt nytt ej lätteligen der-
till kan läggas. Redan Esquirol tecknade med ännu ej öfverträffad mä-
starehand de typer, som sedermera blifvit kommenterade på de flesta
bildade språk, och efter honom hafva Guislain, Bucknill, Griesinger,
m. fl. med sjelfständighet, grundlighet och talang skildrat de olika
sjukdomsformerna; men hvarken hos dessa den psychiska medicinens
antesignaner, ej heller hos någon af de talrika författare, som i öfrigt
med större eller mindre gjelfständighet behandlat samma ämne, har
såvidt vi kunnat finna tillräckligt afseende blifvit fästadt vid den be-
stämda succession, som finnes emellan symptomerna och som på det
nogaste sammanhänger med gången af den pathologiska process, hvaraf
de äro ett uttryck. Vid teckningen af de olika sjukdomstyperna har
man med stor fullständighet angifvit alla de tecken och yttringar, som
kunna vara denna typ egna, men man har ej fästat tillräckligt af-
seende derpå, att alla dessa symptomer ej kunna finnas samtidigt.
Den bild, man tecknat, har således ej haft någon motsvarighet i verk-
ligheten, emedan den egentligen utgöres af flera sammanslagna bilder.
Diagnostiken måste på sådant sätt blifva mera summarisk än exact,
och behandlingen i följd deraf osäker, enär indicationerna för densamma
måste blifva olika i mon som sjukdomen förändrar sig och inträder i
nya skiften.
Att acnta fall af sinnessjukdom kunna blifva chroniska och sedan
öfvergå till någon obotlig form, under det symptomerna vexla och till
en del försvinna, medgifves af hvarje läkare, som haft tillfälle att
närmare studera dessa sjukdomar, hvilkas allmänna lag sålunda kan
anses erkänd, om än de underordnade paragraferna ännu måste be-
traktas såsom ofulländade. Manien blir chronisk och öfvergår sedan
till Paranoia; Melancholien lyder samma lag och slutar såsom Demen-
tia. Men år förflyta vanligen innan sjukdomen i det enskilda fallet
hunnit genomlöpa sin bana och karaktererna vexla mer än en gång
uonder tiden.
Finnes det då något, som kan vara gemensamt för alla fall till-
hörande samma form , äfven uti vexlingen och successionen af sympto-
tomerna? Vi tro, att detta är händelsen och att hvarje enskildt fall
af samma typ måste genomgå vissa bstämda stadier, som kunna på
förhand beräknas. Med stadier förstå vi sålunda de olika skiften, som
tillhöra hvarje sjukdomsform, hvilka utveckla sig det ena ur det andra
och hvilka sinsemellan kunna skiljas genom fallt exacta karakterer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
