Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Gustaf Kjellberg.
4, Egentliga sinnessjukdomar, med depression.
A. Hypochondria.
. Karakterer. Uppmärksamheten ständigt rigtad på en kroppslig
sensation, som till sin betydelse öfverdrifves och orätt bedömes. Oro
och ångest, motiverade af föreställningen om det egna helsotillståndet.
Tankeverksamheten ensidig i sin rigtning och excentrisk, men ej för-
virrad. |
Diagnos. Denna sjukdomsform bildar öfvergången emellan nerv-
sjukdomarne och de egentliga sinnessjukdomarne. I sin början kan han
med skäl anses tillhöra de förra, men med benägenhet att i sin ut-
veckling visa symptomer af verklig sinnessjukdom. Vanligen har sjuk-
domen sin yttersta grund i något chroniskt lidande antingen inom nu-
tritionsapparaten, eller i en ren nevros, och i begge fallen tager inbill-
ningskraften hand om de abnorma sensationer, som åkomman fram-
kallar, för att af dem åstadkomma de underbaraste saker. Den kropps-
liga sensationen och den derpå grundade föreställningen äro sålunda här
orsak och den tryckande ängslan deraf en följd, hvilket förhållande
är motsatt det, som visar sig vid Melancholien, der den centrala psy-
chiska smärtan är prius och den förvända fantasien posterius. Ej min-
dre skarpt särskiljer sig Hypochondrien derigenom, att hoppet om för-
bättring och helsa aldrig fullkomligt utslocknar; den sjukes hela diktan
och traktan, hans ändlösa funderingar, studier och consultationer gå
alla ut på att utfinna medel för botande af den svåra sjukdom, af
hvilken han tror sig angripen, hvilket ej har någon likhet med den
tungsinniges hopplösa resignation.
Symptomer. Prodr. Stad. En känsla af allmänt illabefinnande
infinner sig, förenad med beklämning och en obestämd oro. Denna
känsla är ej ihållande, utan försvinner af sig sjelf, men återkommer
tidtals och vanligen med ökad styrka. MSinnesstämningen blir betryckt
och patienten visar sig retlig och bekymrad, samt lätt uttröttad. Han
refererar allt till sig sjelf och söker på allt sätt befria sig från det o-
behag, som trycker honom, utan att dock deri lyckas. Vid den för-
bättring, som tidtals inträder, är han sig fullkomligt lik och kan då
till och med vara glad och upprymd.
1:sta Stadiet. Känslan af allmänt obehag öfvergår småningom till
en egendomlig, ofta smärtsam sensation i någon bestämd del af kroppen
och den sjukes hela uppmärksamhet riktas nu på denna punkt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
