Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Gustaf Kjellberg.
vanligen flera på en gång, utan att dock någon fuollföljes eller hinner
afslutas innan en ny påbörjas.
Den sjukes intelligens är ej rubbad, men omdömet i hög grad
försvagadt, hvarigenom han lätt missledes. Taokeverksamheten blir
ensidig, alltjemt vänd ät ett håll, med deraf följande oförmåga i alla
andra riktningar. Patienten blir intresselös och oduglig för arbete, han
förlorar minne och viljekraft, samt försjunker alltmer uti en allmän psy-
chisk slöhet, så framt ej sjukdomen innan dess kan afbrytas och genom
tjenlig behandling, eller ock genom naturens egen åtgärd bringas att
återgå till helsan.
Patientens fysiska tillstånd bör under detta stadium ej lemnas utan
uppmärksamhet. De åkommor, som vanligast förekomma, äro anemi
med hjerneongestioner, magkatarrh, gastralgi, atoni hos tarmkanalen,
lefverlidanden, hemorrhoidalflöden o. s. v. Kroppen afmagrar, hullet
blir slappt, huden torr, ansigtsfärgen blekgrå, och patientens hela ut-
seende antyder ett långvarigt och allmänt lidande.
B, -Melancholia (Tungsinne).
. Synon. Lypémanie: Esquirol. Phrånalgie: Guislain. Aliénation
partielle dépressive: Falret. Schwermuth. Tiefsinn.
Karakterer. Sinnesstämningen tryckt under inflytandet af en in-
tensiv psychisk smärta, som är ihållande och ursprungligen omoti-
verad. Receptiviteten stegrad och all positiv verksamhet mer eller min-
dre undertryckt !).
Diagnos. I våra nordliga trakter torde man få anse melancholien
såsom den allmännaste formen af inträdande sinnessjukdom, isynnerhet
bland qvinnokönet. I allmänhet är den lätt att igenkänna på utbrot-
ten af den ångest eller rättare förtviflan, som uttrycker sig i den sju-
kes hela väsende och som redan tidigt antager karakteren af fullkomlig
hopplöshet. Den sjuke anser sig fullkomligt förlorad, och hans mot-
ståndskraft mot dessa föreställningar är så förintad, att någon åtgärd
från hans sida för att söka hjelp ej kan komma i fråga. Han visar
häruti fullkomlig olikhet med hypochondristen, och olikheten framträ-
der ännu skarpare om några bemödanden göras att förströ eller roa
honom; smärtan och ångsten ökas då i stället för att lindras, till följd
1) La lypémanie ”est une affection cérébrale caractérisée par une délire
partiel chronique, sans flévre, entretenu par une passion triste, débilitante
ou oppressive”. HEsquirol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
