Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Gustaf Kjellberg.
man finna, att han går och rufvar på en tanke som vanligen är en
misstanke, och som han derföre med omsorg söker att dölja. Han
förmår ej vända sin uppmärksamhet åt något annat håll, utan för-
sjunker småningom i en overksam och hopplös åskådning. Vanligen
håller han sig undan, är folkskygg och misstänksam just mot sina
närmaste, samt beter sig på sådant sätt, att man ej kan hysa
något tvifvel om de smärtsamma affectioner, hvaraf han lider. Detta
tillstånd varar oftast en längre tid, enligt våra observationer om-
kring ett år, innan de karakteristiska symptomer uppträda, som till-
höra följande stadium.
2:dra Stadiet. Patienten upphör aldeles att meddela sig med
sin omgifning och blir till det yttre lik en lifiös bild, af hvilken
man endast med yttersta möda kan framlocka några svaga tecken
af medvetande och lif; ej ett ord går öfver hans läppar, om
man tilltalar honom, har man ej att vänta ett ljud eller en åtbörd
till svar, och likväl finnes all anledning att förmoda, det uppfatt-
ning icke saknas af hvad som säges. Alla intryck inverka lika som
i föregående form inciteraude på den smärtsamma sensationen, men
återverkan af detta incitament är här en annan. I stället för att
utbryta i klagan och andra tecken af ångest, blir den sjuke liksom
fastläst genom den förlamande inverkan på det motoriska systemet,
som åtföljer öfverretningen inom det sensitiva. Denna inverkan kan
någon gång blifva så stark, att symptomer af fullständig katalepsis
inträda.
Af de mest i ögonen fallande symptomerna har sjukdomen
under detta stadium erhållit olika benämningar, såsom ofvan blifvit
anmärkt, men man har äfven förblandat densamma med Dementia !),
hvilket gifvit anledning till många sorgliga misstag. Att under ett
sednare utvecklingsstadium sjukdomen blifvit ansedd såsom Demen-
tia är så till vida förklarligt, som Dementia vanligen utgör sista
akten i det långa sorgespelet, men det är i praktiskt hänseende
af största vigt, att in casu göra en exact diagnos. I ena fallet
är ett tillfrisknande möjligt och indicationerna för behandlingen
gifna, i det andra återstår endast att studera graden af den
förödelse, -:som den redan förlupna sjukdomen anställt. Iikheten
med Dementia består deruti, att den sjuke merendels ej kan
1) Pinel skiljde ej denna form från Idiotien, och Esquirol betraktade
den såsom en art af Dementia, hvilken han kallade Démence aigu&ö, en be-
nämning, som ännu ej upphört att åstadkomma förvirring inom vetemskapen.
a Eos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
