Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Elektrotherapi. 7
tiva polen, under det syret oxiderar den positiva metallen och tillsam-
mans med syran bildar ett nytt salt. På denna chemiska sönderdel-
ning synes just ledningen af den elektriska strömmen bero, hvarföre
ock de vätskor som lättare sönderdelas i samma mån äro bättre ledare
för elektriciteten. De kroppar, som sålunda af elektriciteten sönderde-
las, kallar man elektrolyter; de metalliska ändarna af de begge lednings-
trådarna, genom hvilka strömmen inträder uti och utträder ur elektro-
lyten, kallas elektroder och af dessa den förre anod, den sednare kathod.
Elektrolyternas beståndsdelar kallas toner och särskildt anion den som
uppträder vid anoden, kation den vid kathoden.
Denna elektrolys kan i sin ordning störande tillbakaverka på den
galvaniska strömmen. FElektroderna, som förut blott voro ledare för en
viss art af elektricitet, + eller —, erhålla sjelfva genom ionernas aflagring
på desamma elektromotoriska krafter, utvecklande en elektricitet af
motsatt tecken, och åstadkomma således en ny elektrisk ström, som går
i motsatt riktning mot den ursprungliga, hvilken deraf småningom för-
svagas eller alldeles upphäfves. Denna nya s. k. polarisationsström,
som uppträder äfven i vissa galvaniska staplars eger ledningsvätska,
orsakar en föränderlighet hos dessa staplar, som gör dem mindre an-
vändbara för therapeutiskt behof. Denna olägenhet afhjelptes genom
Becquerel, Daniell, Bunsen, Grove m. fl., hvilka construerade
s. k. constanta staplar, i hvilka polarisationsströmmarna upphäfvas ge-
nom ledningsvätskornas egen chemiska omsättning. Emellertid har
elektrotherapien härigenom vunnit ändamålsenliga apparater för använ-
dande af en galvanisk ström med temligen oföränderlig styrka !), något
som den gamla Voltastapeln saknade.
Verkan af en galvanisk stapel beror hufvudsakligen på den spän-
ning, som eger rum vid dess poler, då dessa ej äro med hvarandra
förenade genom någon slutningsbåge Denna spänning kallas stapelns
elektromotoriska kraft och beror på de metaller, de vätskor och det
antal elementer, hvaraf stapeln är sammansatt. Slutes stapeln genom
en slutningsbåge, så går fortfarande igenom denna de båda olik-
nämnda elektriciteterna i en jemn ström, om stapeln är constant, och
denna ströms styrka eller intensitet (I) är i hvarje tvärsnitt af den
1) Icke ens dessa staplar lemna en absolut constant ström. De äro dock
för praktiskt behof tillräckligt constanta och det är derföre småaktigt att
klandra Remak derföre att han kallar den ur ett Daniellskt batteri utveck-
lade strömmen constant. Många vilja ur en annan synpunkt kalla denna
ström continuerande, i motsats mot inductionsströmmarna, som äro afbrutna,
intermittenta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
