Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Elektrotherapi. 13
arternas verkningar i physikaliskt, chemiskt och physiologiskt hänseende.
Vi hafva redan ofvan omnämnt den galvaniska strömmens elektrolyti-
ska verkan... ’Då denna verkan väsendtligen Beror derpå, att strömmen
eger en viss qvantitet och att den en tid fortfarande verkar i samma
riktning, så är det klart att denna verkan måste blifva betydligt in-
skränkt hos inductionsströmmar, hvilka i allmänhet hafva mera täthet
än qvantitet, och dessutom genom de täta intermissionerna ständigt
vexla riktning och hafva mycket kort varaktighet. De magnet-elektri-
ska och de Volta-elektriska strömmarne förhålla sig dock härvid något
olika. Vid undersökning och graphisk framställning af strömcurvorna hos
hvardera visar sig nemligen, att hos de magnet-elektriska, åtminstone vid
vanligaste constructionen och användningen af apparaterna, stiga ström-
curvorna småningom och falla åter småningom och hafva en längre ab-
scissa, d. v. 8& en längre duration i samma riktning, då deremot hos de
Volta-elektriska apparaterna curvorna stiga och falla hastigt och hafva
mycket kort abscissa. Detta sednare gäller i synnerhet om den curva,
som den för physiologiskt behof mest använda secundära strömmen be-
skrifver vid öppnandet af den primära. Redan häraf kan man sluta
till, att den magnet-elektriska strömmen måste ega större elektro-
lytisk kraft än den Volta-elektriska. Detta kan ock lätt bekräftas ge-
nom ett enkelt experiment. Om man nemligen leder hvardera ström-
men genom en lösning af jodkalium och stärkelse, så visar sig snart
genom den blåa färgen en intensiv sönderdelning af jodkalium medelst
den förra strömmen, men man har svårt att framkalla samma phenomen
genom den sednare. Den magnet-elektriska strömmen står dock vida
efter den constanta galvaniska strömmen i elektrolytisk kraft. Häraf
draga vi den för elektrotherapien högst vigtiga slutsats, att i de fall,
då vi vilja inverka på orgauismen medelst elektricitetens elektrolytiska
förmåga, den constanta galvaniska strömmen framför alla andra är att
föredraga; att den magnet-elektriska strömmen i dessa fall äfven är
användbar, men att den Volta-elektriska i detta afseende är nästan
utan verkan.
Åfven de thermiska verkningarna utvecklas bäst af den constanta
strömmen. Annorlunda är förhållandet med de olika elektricitetsarter-
nas s. k. phystologiska verkan. Denna benämning har man oegentligt
nog inskränkt till elektricitetens inverkan på muskler och nerver. Låta
vi en måttligt stark constant ström passera igenom en muskel eller en
motorisk nerv, så uppstår under vanliga förhållanden en muskel-con-
traction endast i de ögonblick strömmen öppnas eller slutes, ej medan
den är sluten. Så är äfven den constanta strömmens inverkan på
känsel- och sinnesnerver märkbarare vid dess öppnande och slutande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
