Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Elektrotherapi. 25
tes henne liksom insvepta i rök. Högra munvinkeln stod en half tum lägre
än den venstra. Musculus buccinator var slapp, så att flytande födoämnen
gerna ville rinna ut ur munnen, talet blef sluddrigt m. fl. af de vanliga
symptomerna. Ännu lindrig värk i ansigtet och ömmande punkter öfver
foramina supraorbitale, infraorbitale, mentale, samt på nedra kanten af un-
derkäken tätt framför angulus maxillm. — Det var redan klart, att denna
facialis-paralysi var af peripherisk och theumatisk natur. Den elektriska
undersökningen bestyrkte detta ytterligare och gaf en god ledning för pro-
gnosen. Ty både clektro-musculär contractilitet och sensibilitet befunnos för-
svagade i högra ansigtshalfvan, men icke till den grad, som i förra fallet,
och vi kunde derföre hoppas på en hastigare verkan af den clcktriska be-
handlingen. Detta inträffade ock; ty redan efter första behandlingen af or-
bicularis palpebrarum med en inductionsström, som i 5 minuter riktades på
den gren af facialis, som förser denna muskel, återfick patienten förmågan
att frivilligt sluta ögat. Äfven öfriga förlamade muskler förbättrades små-
ningom, så att hon var i det närmaste åsterställd, då hon efter omkring
15 gångers behandling måste resa hem.
Den förlamande sinnessjukdomen (paralysie progressive generale
des aliénés) förhåller sig i allmänhet, enligt undersökningar af Brierre
de Boismont och M. Meyer, såsom de cerebrala paralysierna. De
förlamade musklerna bibehålla nemligen åtminstone till en tid sin nor-
mala elektro-muscnulära contractilitet och sensibilitet, men kunna sedan
småningom förlora den, då de anatomiska förändringarna, såsom ofta
händer, sprida sig äfven till ryggmärgen.
I de hysteriska paralysierna lemnar elektriciteten enligt Duchenne
ett pålitligt och värderikt diagnostiskt medel. Dessa hafva nemligen
normal elektro-musculär contractilitet och skiljas derigenom lätt från
de spinala och peripheriska paralysier, med hvilka de kunde förblandas.
Den elektro-musculära sensibiliteten åter är i de hysteriska paralysi-
erna nedsatt eller upphäfd, och härigenom kunna de oftast skiljas från
de cerebrala paralysierna, der den elektro-musculära sensibiliteten van-
ligen är normal.
I de spinala paralysierna eller de, som bero på en affection af
ryggmärgen, äro elektro-musculär contractilitet och sensibilitet vanligen
upphäfda eller nedsatta i mån af ryggmärgs-affectionens större eller
mindre utsträckning, hvarföre man ofta af musklernas förhållande i
detta hänseende kan sluta till graden och utsträckningen af ryggmär-
gens lidande. |
Väsendtligen lika med dessa förhålla sig de paralysier, som bero
på en affection af nervstammarne. Efter genomskärning af en nerv-
stam upphäfves dock icke genast de paralyserade musklernas elektro-
musculära contractilitet och sensibilitet, utan vanligen först efter 8—10
dagar, beroende på de peripheriska nervgrenarnes småningom inträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
